Franska biskopar: Politikens kris är en förtroendekris

Den katolska biskopskonferensen i Frankrik skriver i ett dokument inför det franska presidentvalet om att det saknas långsiktiga visioner i fransk politik i dag. "Något väsentligt saknas", skriver de.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

De katolska biskoparna inleder sitt dokument med att konstatera att kyrkan är bekymrad över tillståndet i Frankrike. Men varför skall då kyrkan blanda sig i det politiska livet i en nation?

"Därför att katoliker, som liksom alla andra är helt och hållet medborgare, inte kan vara ointresserade om det som sker i samhällslivet och som rör människors värdighet och människans framtid", skriver biskoparna.

Katolska kyrkan blandar sig inte i partipolitiken. Men det finns vissa områden där kyrkan ska blanda sig i, menar biskoparna. Det rör till exempel områden som "försvaret för mänskligt liv och mänsklig värdighet från livets början till dess slut, att skydda och ta hand om främlingar, att visa omsorg om de fattigaste, att visa solidaritet, rättvisa, fred, och så vidare", skriver de.

Biskoparna säger att tillståndet i Frankrike i dag gör att de måste ta till orda. Det behövs, menar de, en fördjupad analys av vad politik är och skall vara. Den politiska krisen är framförallt en "förtroendekris gällande dem som bär ansvaret för vårt välbefinnande och för det allmännas bästa", skriver de. Biskoparna efterlyser "le politique i la politique" – en ordlek där meningen är att det visionerna, viljan att skapa något långsiktigt gott, som finns i "le politique". Denna vilja ska avspeglas i det man gör, "la politique".

Biskoparna nämner en rad områden där det behövs mer politisk vilja för att åstadkomma förändring: social oro, arbetslöshet, hot från extremister och terrorister, ekonomiska orättvisor. Undersökningar visar att en majoritet av fransmännen tycker att samhället blir alltmer orättvist. Frankrike behöver en ny social ordning, skriver biskoparna, som samtidigt talar de om de stora problem som en sådan ordning står inför. Här handlar det bland annat om kulturella olikheter och identitetsproblematik, men också om ett utbildningsväsende i kris.

Biskoparna efterlyser större förnuft i det politiska samtalet, men också mer visioner. De nämner det europeiska projektet, som till en början, menar de, var ett visionärt projekt. Men i dag har det alltmer kommit att handla om administration och ekonomi och intresserar inte längre någon, konstaterar de.

Till sist skriver biskoparna, att det trots ett dystert nuläge i Frankrike, finns anledning att tro på en ljusare framtid. Men den ljusare framtiden beror på om och i vilken utsträckning fransmannen i gemen är villig att ta på sig sin del av ansvaret för hur denna framtid skall se ut. "Var och en är ansvarig, på sin nivå, för livet i vårt samhälle och för framtiden. Detta kräver som alltid mod och djärvhet. Men dessa kvaliteter har aldrig saknats i hjärtat av Frankrike", skriver de.

Biskoparna vill, betonar de, inbjuda alla fransmän att delta i ett samtal om samhällets utmaningar – inte bara de kristna. Lösningarna som kan föra Frankrike framåt kommer, betonar de, aldrig att komma från den ekonomiska sfären eller finansvärlden – hur viktiga dessa än är. Istället kommer lösningarna när och om man lyssnar in de personliga och kollektiva behov som finns hos befolkningen. Och i ett engagemang från hela samhället, avslutar de sitt 16-sidiga dokument.

HELGENS SAMFUNDSKONFERENSER
Annons
Annons
Annons
Annons