I USA får offentliga sammanträden börja med bön

Med röstsiffrorna 5–4 beslutade Högsta domstolen i USA att en inledande bön före offentliga sammanträden inte är ett brott mot konstitutionen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Domare Anthony M. Kennedy, som röstade med majoriteten, säger enligt New York Times att bönen är ceremoniell och att dess syfte är att visa på den högtidliga situationen.

Involverar vanliga medborgare

Domare Elena Kagan är där­emot av en annan uppfattning. 1983 slog Högsta domstolen fast att bön är tillåtet vid starten av lagstiftande sammanträden. Men i samband med måndagens beslut i Högsta domstolen kunde domarna inte enas om hur offentliga sammanträden, som utöver politiker och åhörare även besöks av medborgare som vill göra affärer med myndigheterna, skiljer sig från lagstiftande sammanträden.

Att offentliga möten involverar vanliga medborgare är enligt Elena Kagan den stora skillnaden. Enligt New York Times förklarar hon att sättet som bönen används i staden Greece i delstaten New York inte är förenlig med den amerikanska grundlagen som garanterar att varje medborgare, oavsett religion, ska behandlas på samma villkor.

”Månadens kaplan”

I Greece inleds offentliga möten med en bön som leds av ”månadens kaplan”. Representanter för staden har poängterat att alla, oavsett tro, är välkomna att hålla i bönen. Men i praktiken har nästan alla ansvariga varit kristna – och enligt New York Times har en del av bönerna innehållit passager där det bland annat har talats om Jesu offerdöd på korset.

Stämd av två invånare

Två av invånarna stämde staden eftersom de hävdar att bönerna inte var förenliga med grundlagens förbud mot etablering av en viss religion framför en annan genom lag. I sin anmälan skriver de att bönerna förolämpar dem och enligt Anthony M. Kennedys beskrivning gjorde bönerna att de kände sig exkluderade och respektlöst behandlade.

”Håller inte på med otillåtet tvång”

Men i domslutet skriver han att grundfrågan inte är huruvida anmälarna faktiskt var förolämpade.

– Vuxna möter ofta tal som de inte håller med om. Lagstiftande organ håller inte på med otillåtet tvång enbart genom att utsätta väljare för böner som de helst skulle vilja slippa och som de inte behöver delta i.

Fakta:

Grundtexten i USA:s konstitution ändras inte. I stället sker förändringar via tillägg. I det första författningstillägget (ratificerades 1791) står det bland annat att kongressen inte ska stifta lagar avseende inrättandet av religion, eller förbjuda den fria religionsutövningen, eller inskränka yttrandefriheten.
Annons
Annons