Israelbojkott börjar bli kännbar

Jerusalem. Bojkotten av produkter från israeliska bosättningar börjar kännas – och märkas. Israeliska odlare på den ockuperade Västbanken gör stora exportförluster samtidigt som Israels mest populära medier tar upp frågan i jätte­rubriker och på bästa sändningstid.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Efter många år börjar den internationella kampanjen för att bojkotta israeliska bosättningar på Västbanken få effekt. Butikskedjor i Europa slutar köpa frukt och grönsaker, medan stora utländska pensionsfonder drar tillbaka sina investeringar i israeliska banker.

– Skadan är enorm. I dag säljer vi knappast längre på den (väst-)europeiska marknaden, säger David Elhayani, ledare för regionala rådet i Jordandalen som representerar 7 000 bosättare, till AP.

En halvering

Den totala exporten av paprika, dadlar, vindruvor och andra jordbruktsprodukter från området minskade med 14 procent – motsvarande nära 200 miljoner kronor – förra året, enligt bosättarna. Exporten av vindruvor och paprika har gått ned med hela 50 procent, enligt AP. Det är särskilt livsmedelskedjor i Storbritannien och Skandinavien som har slutat köpa.

Bosättare i Jordandalen säger att bojkotten också drabbar 6 000 palestinier som arbetar på deras lantbruk.

Kampanj startade 2005

Palestinska aktivister startade kampanjen 2005 för att pressa Israel att lämna de ockuperade områdena. Hittills är det mest diplomater och politiker som har noterat den, inte den breda allmänheten.

Men de senaste dagarna har Israels ledande medier plötsligt slagit upp bojkottfrågan stort. Yediot Ahronot, landets största tidning, ägnade häromdagen nästan hela förstasidan åt nyheten att 100 ledande israeliska och palestinska företrädare för näringslivet varnade för bojkotten – och därför krävde en snar fredsuppgörelse.

”Affärsvärldens toppar manar gemensamt: Världen tappar tålamodet och hotet om sanktioner ökar. Vi måste komma till en uppgörelse med palestinierna”, löd inledningen på artikeln.

Kvällen före sände Kanal 2, den populäraste tv-kanalen, ett 16 minuter långt inslag om bojkotten i sin centrala nyhetssändning klockan 20. I programmet förklarade en israelisk livsmedelsfabrikant i ett industriområde på Västbanken att han förlorar nära en miljon kronor i månaden på grund av att européer – och palestinier – bojkottar hans produkter.

Skandinaviska investeringsbolag

Efter den massiva publiciteten kan bojkotten inte längre vara okänd för den breda opinionen. I den israeliska finansvärlden är den redan känd. Nyligen gjorde PGGM, den näst största holländska pensionsfonden, sig av med sina investeringar i fem israeliska banker med motiveringen att dessa bidrar till att finansiera bosättningar.

Nu kommer liknande signaler från holländska ABP, världens tredje största pensionsfond, och från de två skandinaviska investeringsbolagen Nordea och DNB, rapporterar den brittiska affärstidningen Financial Times.

Stor pensionsfond

Dessa och andra internationella investerare för samtal med israeliska banker och begär klargöranden om bankernas aktivitet på ockuperat område. ABP har diskuterat bosättningar med tre av bankerna under ett år. Den stora pensionsfonden kan tänka sig att sälja av sina israeliska investeringar ”som en sista utväg” om bankerna inte reagerar på ABP:s krav, säger en ABP-talesperson till Financial Times.

Lång historia av bojkotter

Bojkotter av Israel har en lång historia. Det började med att arabländerna införde total bojkott av den blivande judiska staten redan innan den grundades. De krävde också av sina affärspartner att dessa skulle isolera Israel ekonomiskt. Den typen av åtgärder förespråkas i dag bara av Israels största fiender.

Däremot börjar den ekonomiska bojkotten av israeliska bosättningar och företag som har verksamhet på Västbanken ta fart. Anhängarna anser att det är en effektiv påtryckning för att få Israel att upphöra med ockupationen, medan motståndarna – både i och utanför Israel – ser det som att Israel får specialbehandling jämfört med många andra länder i konflikt.

Annons
Utfrågningarna av partiledarna
Annons