”Jag vill ha tillbaka mitt hem”

Israels byggen i östra Jerusalem vållar en djup konflikt med bästa vännen USA.
Barack Obama kräver ett byggstopp – och hoppas det ska leda till nya fredssamtal.
Stadsdelen Sheikh Jarrah är en av flera brännpunkter där israeliska bosättare och palestinier drabbar samman.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Maysoun al-Ghawi hjälper sin son Abdullah, 8, med läxan i engelska. De sitter på vita plaststolar i skuggan av ett träd på Othman bin Afan-gatan.

Den palestinska storfamiljen, 37 personer, tillbringar större delen av sin tid på gatan sedan de slängdes ut från sitt hus förra sommaren. Nu bor israeliska bosättare i deras hem.

De ser huset på andra sidan gatan. Det är täckt med israeliska flaggor, en stor sjuarmad ljusstake i trä reser sig på taket.

- Soldater och poliser och bosättare bröt upp dörren. De slängde ut oss och körde i väg alla våra saker. Först bodde vi i tält här på gatan, de rev tältet fyra gånger. När det blev kallt flyttade vi in till grannar, berättar fembarnsmamman Maysoun al-Ghawi, 44.

- Jag vill ha tillbaka mitt hem. Det är svårt att förklara för mina små barn att andra människor bor där nu, säger hon.

I huset bor nu familjen Haimov enligt namnskylten på dörren. Målarburkar och en cykel står på gården och uppe på taket syns en lekplats för barn.

En ung israelisk kvinna skyndar in i huset. Hon kommer just från dagis med en tvååring i vagn och en baby i bärsele på magen.

- Det går väldigt bra att bo här. Varför inte? Det är Israels land, inte långt från Västra muren. Nej, jag är inte rädd, säger kvinnan som inte vill uppge sitt namn.

Friktionspunkt

Området Sheikh Jarrah är en av Jerusalems många friktionspunkter. Religiösa judiska bosättare flyttar in i den arabiska stadsdelen, israeliska flaggor vajar över allt fler hus. De hänvisar till att husen före kriget 1948 var i judisk ägo och till att det är en judisk vallfartsplats; enligt traditionen ligger Simon den rättfärdige, överstepräst i det bibliska templet, begravd där.

Tre palestinska familjer, sammanlagt ett hundratal personer, har tvingats bort från sina hem där de senaste två åren. Ytterligare en rad fall ligger i israeliska domstolar, närmare 600 palestinier i 28 hus är hotade.

Ny kris

Sheikh Jarrah har vållat en ny kris mellan USA och Israel. Förhållandet mellan de båda allierade var redan tidigare spänt sedan Israel nyligen beslutat om andra byggprojekt i områden i östra Jerusalem. Israel kallar dem ”stadsdelar”, palestinierna - liksom större delen av världen - ser dem som ”illegala bosättningar”.

Också Majed Hanoun, 52, elektriker, tillbringar en stor del av sin tid på gatan i Sheikh Jarrah. Tillsammans med 17 medlemmar av sin familj blev han vräkt av israelisk polis.

- Vi flydde från Sarafand i nuvarande Israel under kriget 1948. Nu vill de ta också vårt nya hem ifrån oss. Okej, låt dem bor här om de säger att det är deras hus. Men då vill vi palestinier ha tillbaka våra hem som vi hade i Haifa och Jaffa och västra Jerusalem före 1948, säger han.

Det juridiska läget är oklart och komplicerat när det gäller de omstridda husen i Sheikh Jarrah. Parterna bollar med lagfarter från de perioder när turkar, sedan britter och sedan jordanier styrde Jerusalem. Även FN:s flyktingorgan blev inblandat när man 1956 delade ut bostäderna till palestinska flyktingar. Men faktum kvarstår att palestinier flyttade in där för snart 60 år sedan efter att flytt från andra delar av landet.

Många israeler upprörs av situationen i Sheikh Jarrah. Varje fredag demonstrerar hundratals människor i protest. Och nyligen protesterade tusentals demonstranter med ledande israeliska politiker och kulturpersonligheter i spetsen.

- Vi kan inte fortsätta att ta palestinska områden i östra Jerusalem. Vi kan inte slänga ut folk, det är omoraliskt. Som israel vill jag hitta en lösning, inte fortsätta den här konflikten för evigt, säger Orly Noy i den israeliska aktivistgruppen Ir Amim, en organisation som engagerar sig för palestinierna i Jerusalem.

- Förhandlingar och fredssamtal handlar i dag om 1967 års linjer. Vi har inget intresse av att öppna frågan om 1948. Då får vi aldrig fred, det är en återvändsgränd, säger hon.

Handlar om rättvisa

Sharon Casper, 19, är en annan israelisk aktivist som kommit för att besöka den palestinska familjen al-Kurd. De har slängts ut från ena halvan av sitt hus; i den andra befinner sig nu bosättare.

- Det här handlar inte om politik eller äganderätt utan om rättvisa. De här människorna behandlas som brottslingar. Jag vill inte att det ska göras i mitt namn. Jag vill inte att våra liv ska domineras av extremister, säger hon.

Fawziah al-Kurd, 62, känd som Um Kamel, sitter i ett protesttält utanför huset tillsammans med sin släkting Rifaa al-Kurd, 85, som bor kvar i den del av huset som fortfarande är i familjens ägo.

- De kom klockan tre på natten. Det var minst 50 poliser och soldater hemma hos oss. Jag kommer hit varje dag, en dag ska jag återvända till mitt hem, säger hon.

Också bosättarna talar om ”återvändande”.

- För 150 år sedan köpte judar i Jerusalem hela det här området. Vi har turkisk lagfart på det. Judarna flydde efter en massaker 1948. Nu återvänder vi med både Guds rätt och lagen på vår sida, säger Joni Josef, rabbin och talesman för de israeliska invånarna i Sheikh Jarrah.

Jerusalems kommun får i Israel mycket kritik för att man den senaste tiden offentliggjort nya kontroversiella byggprojekt och därmed fördjupat krisen med USA.

- Vi planerar för att tillgodose alla sektorers behov. Jerusalem är inte en bosättning, det är vår huvudstad. Vi kan inte hela tiden ta geopolitiska hänsyn, vi har en stad att sköta, säger Naomi Tzur, biträdande borgmästare med ansvar för planeringsfrågor.


Fakta: Jerusalem
  Jerusalem är den kanske svåraste knäckfrågan i den israelisk-palestinska konflikten. Fredsprocessen stupade på Jerusalem år 2000 och den palestinska intifadan utbröt samma år av samma anledning.
  Israel vill fortsätta att kontrollera Jerusalem som sin odelade huvudstad. Palestinierna vill ha östra Jerusalem som huvudstad i sin framtida stat.
  Den omstridda staden är viktig för tre världsreligioner: judendom, kristendom och islam.
  Israel erövrade östra Jerusalem i sexdagarskriget 1967 och annekterade den delen av staden. I dag bor 180 000 israeler i östra Jerusalem i nya områden som byggts efter 1967. Omvärlden erkänner inte israelisk överhöghet där.
  Enligt FN:s delningsplan 1947 skulle Jerusalem bli en internationell stad. Araberna förkastade planen och under det första arabisk-israeliska kriget 1948 delades Jerusalem mellan Israel och Jordanien - fram till 1967.

Annons
Annons
Annons
Annons