Johan Gustafssons föräldrar: Hela Åminne flaggade och tände ljus för Johan

Tio över åtta en söndagskväll i juni stod Göran och Mari-Anne Gustafsson hemma i köket och hällde upp nykokt flädersaft. Då ringde mobilen. En myndighetsperson meddelade att deras son Johan nu var fri från sina kidnappare. Därefter fick Johan luren …

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Göran Gustafsson har aldrig varit de stora ordens man. Så när han ska beskriva det oerhörda, att sonen Johan Gustafsson, som suttit kidnappad längre än någon annan svensk nu är i säkerhet, famlar han efter uttryck som kan beskriva vad han och familjen känner.

– Fantastiskt. Ofattbart.

Telefonsamtalet med glädjebeskedet är för evigt fastetsat i minnet.

– Det var lite samma upplevelse som när vi fick första samtalet att Johan var kidnappad. Det stannade hela klockan på något vis, berättar Göran Gustafsson för Dagen.

– Du kan tänka dig vad det hinner snurra mycket i huvudet på en sekund. Fantastiskt! Och så fick jag prata med Johan. Obeskrivligt! Både jag och Mari-Anne pratade via högtalartelefonen. Vi hade inte haft någon kontakt på fem år och sju månader.

Alltså inte en ordväxling under hela tiden som Johan har varit kidnappad.

Varit på en trygg plats med familjen

Den närmaste tiden efter hemkomsten till Sverige har Johan Gustafsson tillbringat tillsammans med sina föräldrar och den närmaste familjen på en trygg plats där de fick tid tillsammans att bara vara.

Igenkännandets glädje går inte att ta miste på när man hör Göran Gustafsson berätta om det första mötet.

– Det var härligt. Han har sin humor och den lyste igenom nu också. 

Hemma i Åminne utanför Värnamo var det bokstavligen flaggan i topp när glädjebeskedet kom.

– Hela byn flaggade. De hade bestämt att alla som har flaggstång skulle flagga i fem dygn.

Brann ljus varje kväll i bygden

Stödet från omgivningen har varit omfattande, såväl långväga ifrån som i hembygden.

– Vi har haft ett fantastiskt stöd, konstaterar Göran Gustafsson. När det var en årsdag av kidnappningen, jag minns inte om det var tvåårsdagen, då började det sprida sig i bygden att vi hade ett ljus som brann på vår trappa dag och natt. Den kvällen så gick vi en runda i byn och det brann ljus i vartenda hus i byn där vi bor. Det var en mäktig upplevelse.

– Sedan har vi naturligtvis haft stöd av vår församling och många troende människor. Vi vill skicka med ett jättestort tack för all omtanke och alla förböner för Johan och oss som familj. Vi har känt att vi har varit burna i det som har varit svårt.

Många människor har också hört av sig genom åren med uppmuntrande hälsningar av olika slag. Göran Gustafsson nämner ett exempel, goda vänner från tiden i Hammenhög i Skåne där familjen Gustafsson bodde i sex års tid när barnen var små.

– De hade barn i vår ålder så vi möttes ibland. I stort sett varje månad sedan Johan blev kidnappad har det kommit kort eller brev från dem. En fredag hade de skickat vaniljhjärtan till fikat. En fantastisk uthållighet och en sådan kärlek. Det värmde oerhört!

Hur har ni upplevt de svenska myndigheternas arbete?

– Vi har haft ett riktigt gott stöd. De har haft ständig, eller ganska regelbunden kontakt. Jag vill inte precisera närmare, säger Göran Gustafsson.

Har myndigheterna tagit Johans fall på allvar?

– Verkligen. Det har jobbats väldigt mycket bakom kulisserna.

Carl Bildt skrev efter frisläppandet på Twitter att inget enstaka ärende hade tyngt och bekymrat honom mer som utrikesminister än Johan Gustafssons fall.

Hur känns det att höra det som pappa?

– Vi hade ett långt möte med Carl Bildt. Han var väldigt personlig. Och sedan har vi haft flera möten med Margot Wallström. Hon har varit väldigt varm och personlig och engagerad.

Hade ni vågat tro att det skulle sluta så här lyckligt?

– Ja, det hoppet har vi burit. Inte minst genom alla som har varit engagerade i bön för det här. Vi möter så många kända och okända som har bönegrupper och ber. Det finns en bönegemenskap i Åminne som samlats för att be för Johan och en ekumenisk bönegemenskap där Johan ständigt lyfts fram. Vid ett tillfälle anordnades en speciell bönedag för Johan och det kom väldigt mycket folk.

Hade Johan förstått vilket engagemang det har varit för honom?

– Nej, det tror jag inte. Vi har försökt berätta och han blir mer och mer tagen av det. Värnamo Nyheter ska ha särskild credit. Något år efter kidnappningen ringde en av cheferna och frågade om vi hade något emot att man satte ett litet ljus i tidningen, så i varje nummer av tidningen har det på andra sidan funnits en bild av ett ljus och en text som talade om hur länge Johan varit kidnappad och familjen i ovisshet. Det har satt Johan på kartan i Värnamobygden.

Rösta på årets förebild!

Rösta på årets förebild!

  • Micael Grenholm, arbetar ideellt bland tiggare, genom sin organisation Stefanushjälpen.

  • Eivor Nordin, har i 25 år sytt och stickat babykläder till nyblivna mödrar världen över.

  • Kenneth Skoogh, har arrangerat populära hockeyläger där många unga spelare fått höra om Jesus.

  • Mariella Issa, samlar in pengar och hjälper barn, äldre och änkor på plats i det krigsdrabbade Syrien.

Klicka på bilderna för att läsa mer om respektive kandidat.
Annons
Annons
Annons
Annons