Kristna får oftare avslag på asylansökan

Muslimer har lättare att få asyl i Sverige än kristna.
Det kan Nya Dagen avslöja efter att ha gått igenom statistiken för de flyktingar som fick asyl beviljad av Migrationsverket förra året.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Observera: Den här artikeln publicerades i augusti 2001, men har fått ny spridning i sociala medier och kan därför dyka upp på Mest lästa-listan.

Migrationsverkets egna experthandläggare har delat med sig av sin kunskap om religionstillhörighet i de olika flyktinggrupperna och siffrorna talar sitt tydliga språk: Av de flyktingar som i fjol fick besked av Migrationsverket att de får stanna var nio av tio muslimer.

Flera flyktinggrupper har på senare tid framfört i debatten att det verkar som om muslimer har lättare än andra grupper att få igenom sina ansökningar om asyl i Sverige.

När Nya Dagen besökte Gimo flyktingförläggning i Norduppland för några veckor sedan hävdade flera av flyktingarna att de funderat på att konvertera, eftersom deras kristna övertygelse verkade ligga dem i fatet i kontakterna med den svenska migrationsmyndigheten.

Totalgenomgång
Nu visar en kartläggning som Nya Dagen genomfört att deras anklagelser har en verklighetsanknytning. Muslimer är klart överrepresenterade i förhållande till de kristna i den grupp som fick sina asylansökningar godkända av Migrationsverket i fjol.

Registerering av religionstillhörighet är förbjudet i Sverige och därför har detta material aldrig tidigare offentliggjorts.

Enbart genom en totalgenomgång, land för land, med de handläggare på Migrationsverket som känner till flyktinggrupperna ingående, har det gått att få fram uppskattningar, i vissa fall baserade på språktillhörighet, i andra på den asylsökandes egen berättelse.

I gruppen anländande asylsökande år 2000 stod muslimerna för strax under 80 procent. Kristna asylsökande strax över tio procent och övriga religioner de resterande tio procenten. Men i den andel som fick godkänt av Migrationsverket samma år står muslimerna för en mycket större andel.

Bland dem som fick permanent uppehållstillstånd av asylskäl i första instans i fjol svarade muslimerna för ungefär 90 procent, de kristna för 6,5 procent och övriga religioner för resten.

Flyktingarnas egna val
Men genom att bryta ner anländandegrupperna på religionstillhörighet framträder en annan siffra: Av samtliga kristna flyktingar får färre än hälften ja på sina ansökningar (40 procent). I gruppen muslimer får tre av fyra positiva besked (75 procent).

En förklaring som Nya Dagen får av Migrationsverkets egen informationsavdelning är att detta kan bero på att det råder mer krig och konflikter i den muslimska delen av världen.

Rienzie Perera, forskningschef på Liv&Fred-institutet i Uppsala, håller inte med om att det är färre krig i kristna länder utan tror att det mer handlar om flyktingarnas egna val av slutdestination för sin flykt:

– De flesta kristna väljer att åka till Amerika, Australien och England.

Men Perera ser också ett mönster i Sveriges agerande. Det faktum att vi är öppnare och mer välvilliga mot arabvärlden, är redan fastslaget i svensk utrikespolitik, säger han:

– Redan för tre år sedan skrev Utrikesdepartementet att Sverige skulle visa en öppenhet mot arabvärlden av diverse långtgående strategiska ekonomiska skäl. Jag tror att den svenska flyktingpolitiken påverkas av detta.

Starkt engagerad
Samtidigt understryker han att han inte vill kritisera den svenska invandringspolitiken, tvärtom:

– Sverige har en bra policy. Som kristen präst tycker jag att vi måste leva efter våra värderingar och ta in alla som är i behov av hjälp. Men det är fel att ens status avgörs av ens religionstillhörighet.

Sven Brus (KD) är ledamot av Migrationsverkets styrelse. Även om styrelsen inte är direkt inblandad i några asylbeslut så är han givetvis starkt personligt engagerad i flyktingfrågor. Han reagerar så här på den nya statistiken:

– Om det här stämmer så strider det mot principerna i svensk flyktingpolitik. Det får inte finnas misstanke om att man gynnar eller missgynnar någon grupp. Det är förkastligt.

Anette Novak

Annons
Annons
Annons
Annons