Andreas Nielsen: Ofattbart att Gud ser en människa

Jag finner det nästan ofattbart att Gud ser en människa bland miljarders galaxer.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

Man tror att det finns runt två tusen miljarder galaxer i universum. En av dem heter Vintergatan och är vår galax, den tros innehålla mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. En av de stjärnorna är vår sol.

Jag ska erkänna att jag aldrig har gillat matematik speciellt mycket. I alla fall inte det som går utöver vanlig, vardaglig huvudräkning. Att försöka omfamna universums storlek rent matematiskt är helt omöjligt. I alla fall för mig. Våra referensramar tar slut medan Gud håller haven i sin hand, spänner ut himmelen mellan sina fingrar och varsamt ger varje stjärna sin plats på himlavalvet.

Jeremia skriver om Gud: ”Han har skapat jorden genom sin kraft, han har grundat världen genom sin vishet, och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen. När han låter sin röst höras, då brusar himlens vatten, då låter han regnskyar stiga upp från jordens ände. Han gör blixtar åt regnet och för vinden ut ur dess förvaringsrum.” (Jer 51:15 Folkbibeln)

Bibeln målar Guds storhet, hur han både skapat universum och också fortsätter att upprätthålla det. Det i sig självt är svindlande och oerhört fascinerande. Omöjligt att helt omfamna med bara logiken.

Trots detta är det inte det här som berör mig mest med vem Gud är.

Det största och det som på djupet gripit tag i mitt hjärta är att Gud som gjort allt detta ändå har sitt fokus på den enskilda människan. Kung David skriver i Psalm 8: ”När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna som du har skapat, vad är då en människa att du tänker på henne, en människoson att du tar hand om honom.”

Jag finner det nästan ofattbart att Gud ser en människa bland miljarders galaxer, att Jesus var villig att lämna sin tron som kung över hela skapelsen för att komma till oss! Att han hör en människas längtande bön. Att han ser en hungrig och vill mätta henne, att han tycker det är viktigt att klä en människa som fryser. Att ett barn som växer upp utan hopp för sin framtid upptar Guds fokus.

När Jesus sänder oss till vår värld så ber han oss inte försvara eller legitimera honom. Han ber oss vara sina egna händer och fötter. Det personliga mötet var allt för Jesus.

Efter att han dött och uppstått så är ett av hans viktigaste ärenden inte att åka parad på Vintergatan utan att visa sig och skänka visshet till tvivlaren Tomas. Helt paradoxalt att hålla hela universum i sin hand och ändå ha sådan omsorg om en människa.

Jag tror att det är där hemligheten till livet med Gud finns. Samexistensen mellan det stora och det lilla men som båda håller samma värde. Det är bara när vi tar emot Gud och låter honom komma nära oss i våra liv som vi kan börja förstå storheten i vem han är.

Då blir också den självklara följden att ju större Gud blir i mitt liv desto mer skillnad gör mitt liv för dem som är minst och behöver honom mest.

Annons
Annons
#MeToo
Annons
Annons