Eli Göndör: EU-domen om religiösa symboler jämställer

De religiösa personer som kritiserat domen borde ha tagit emot den med tacksamhet, skriver Eli Göndör i en krönika.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

EU-domstolens beslut om religiösa, politiska eller filosofiska symboler på arbetsplatser tolkas naturligtvis på olika sätt. De flesta tolkningarna är också ett uttryck för den samtid vi lever i. Istället för att konstatera hur domen jämställer människor med olika uppfattningar tycks många, inte minst muslimer, söka en orsak till att känna sig negativt särbehandlad eller diskriminerad.

Förenklat säger domen att företag som på grund av sin företagskultur inte vill att uttryck för politik, religion eller filosofi visas offentligt ska ha rätt att neka anställda att bära symboler där något av detta visas öppet. För det första. Företaget bestämmer sin företagskultur. Inte de anställda. För det andra. Ingen är diskriminerad eller särbehandlad eftersom det gäller hela raden av variationer på uttryck i livsåskådningsfrågor.

Ett företag kan således inte avvisa en muslimsk kvinna med huvudduk och samtidigt acceptera en judisk man med kippa eller någon som vill ha en yoga-symbol som synligt smycke eller synlig tatuering.

Domen trampar visserligen rakt in i en samtid där individers identitet är allt mer sammansatt och där många genom olika former av signaletik gärna också visar omvärlden vad de tycker eller tänker. Men den är rättvis och skyddar muslimer på ett sätt som inte förekommit tidigare.

Ty om ett företag inte har en tydlig kultur som motiverar att anställda inte visar sin livsåskådning offentligt genom symboler kan företaget inte hindra just muslimer från att visa sin religiösa tillhörighet. Och eftersom företaget först måste kunna visa att det faktiskt förekommer en företagskultur som innebär att anställda inte kan visa offentligt vad de tycker eller tänker inom just livsåskådning så är det inget som kan hittas på under en anställningsintervju för att med nyckfulla argument avvisa någon som bär huvudduk.

Länge har olika grupper av olika anledningar kunnat särbehandlas. Men genom det senaste beslutet har det blivit långt ifrån lika enkelt.

I en tid då många söker jämställdhet genom att kräva särbehandling är det uppfriskande med ett beslut som faktiskt kräver av alla att acceptera likabehandling och som samtidigt fastställer att det dels är företagen som bär ansvaret för sina företag och inte de anställda.

Dessutom tydliggörs att den sekulära normen i Europa bör upprätthållas.

Domen är inte riktad enbart mot religion. Inte heller är den enbart riktad mot någon speciell politisk åsikt eller filosofi. Den drar ett streck vid just det som kan ordnas under livsåskådning.

De muslimer eller andra religiösa personer som kritiserat domen borde i stället ha tagit emot den med tacksamhet. Inte minst därför att den är genomtänkt och bedömer alla religioner eller livs­åskådningar och dess anhängare precis på samma sätt.

Annons
Annons
Annons
Annons