Hon sa ja när andra teg

All kunskap är en tillgång för hela livet. Och vi får den gratis – här i Norden.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

På ett föredömligt sätt har Sveriges Radio för­berett firandet av hundra år av finsk självständighet. Nu är det bara en vecka kvar till självständighetsdagen den 6 december.

Till de mest gripande inslagen hör de dagliga uppläsningarna av verk ur den samtida finska litteraturen. Även Utbildningsradion har deltagit i förberedelserna. Till inslagen hör ett besök, som en av programmets journalister gjorde i en klass 8 på ett finskspråkigt högstadium. Besöket gjordes i samband med en lektion i svenska.

Finland är ju som bekant tvåspråkigt. Det innebär att alla finskspråkiga läser svenska och alla svenskspråkiga läser finska. Journalisten frågade klassen om de ville lära sig svenska. Alla svarade nekande eller teg – utom en enda, en flicka.

Den flickan lyste upp hela programmet. Hon som svarade ja när alla andra var tysta eller svarade nej, hon har visat en integritet och självständighet som gör att hon kan bli en mycket viktig person i det finländska samhället.

Dessutom hade hon förstått något viktigt. Det är att skolan är vår stora möjlighet. All kunskap vi kan få är en tillgång för hela livet. Och vi får den gratis – här i Norden.

Med svenska som språk kan den flickan få en direkt tillgång till hela det nordiska språkområdet, mer än tjugo miljoner människor i den omedelbara närheten. Hon kan få en direkt och personlig kontakt med den stora svensktalande befolkningsgruppen i Finland. Därmed kan hon också få del av den stora finlandssvenska litteraturen, konsten och vetenskapen med namn som Johan Ludvig Runeberg, Jean Sibelius och Georg Henrik von Wright. Hon blir en värdefull medarbetare i finländska företag verksamma i Sverige och i svenska företag verksamma i Finland.

Men går det inte lika bra med engelska? Den engelska vi kan lära oss i skolorna utanför det engelska språkområdet är – som bäst – vad engelsmännen kallar Colonial English, 1 300 ord. Men en bildad engelsman eller amerikan talar med 20 000 ord. Kommer man med Colonial English blir det ett meningsutbyte på primitiv nivå, i synnerhet om den andre inte heller kan mer än så.

Nu kanske man inte ska lägga in för mycket i att ett antal elever i en finskspråkig klass 8 inte ville lära sig svenska eller också teg. Det lär inte vara lätt att få motsvarande rikssvenska elever att säga att vill lära sig något som kräver mycket arbete. ”Barn tänker inte längre än näsan räcker”, sa Selma Lagerlöf.

Men saken har större dimensioner. Förfallet går av sig självt, inte bara på hus och bilar utan också när det gäller relationer mellan folken. Att upprätthålla levande relationer kräver tålamod, arbete och medvetande. Just därför var det så uppmuntrande med den ensamma flickan, som vågade säga att hon ville lära sig svenska.

Annons
Annons
Annons
Annons