Hur kunde vi glömma barnen?

I dag räcker platserna i fängelserna inte till.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

För länge sedan brukade man säga: ”Barnen är framtiden.” Man sa också att ”det vi sparar in på barnen får vi bygga fängelser för sedan”. Sedan var det som om man glömde det där. Man sparade in på barnen, och profetian blev sann. I dag räcker platserna i fängelserna inte till. De blivande fångarna kan få vänta år på att fullgöra sina fängelsevistelser. Vilken respekt för rättsväsendet skapar det? Vad har hänt i vårt land? Kriminella ligor terroriserar förorter. Barn lockas av det kriminella livet.

Nu är det tid att stanna upp och fråga sig vad det är som gör att en ung människa väljer att bli kriminell? I ett sådant här akut läge bör man samla samhällets alla resurser och samarbeta på allvar. Polis, socialtjänst skola och föreningsliv måste gå tillsammans. Då kommer vi att se synergieffekter. För det gäller våra barn och det gäller vår framtid. Hur vi tar hand om barnen bestämmer vilket land vi ska ha om femton år. Men vi måste skärpa oss, var och en. Hur ofta ser man inte föräldrar som promenerar uppslukade av sin telefon och inte ens tittar på sina barn? En generation barn växer upp utan att bli sedda av sina närmaste. De psykologiska effekterna kommer att visa sig. Egentligen kan man bedöma ett samhälle efter hur barnen har det.

Jesus prioriterade barnen. ”Låten barnen komma till mig och hindra dem icke, ty de hör himmelriket till”. Barn behöver en famn. Inte mera våld. När barn faller offer för skjutningar i USA föreslår president Donald Trump att man beväpnar lärarna i skolorna. Som om det skulle minska våldet. Som om det skulle ge våra barn en mer kärleksfull värld. Men det finns tendenser åt det här hållet även i Sverige. När skjutningarna bland de unga i förorten ökar, vill man skicka dit militären. Det är fel. Vi måste gå en annan väg. Vi måste hitta ett helt nytt förhållningssätt:

Vi måste gå till grunden med problemet och ta reda på de verkliga orsakerna. Vad var det som hände i landet Sverige, världens bästa land? Hur kunde det bli såhär? Låt oss våga vara ärliga och syna oss själva. I omtanke om allas våra barn. Låt oss våga lyssna på barnen själva, och på alla människor som jobbar med barn. De som vet vad som saknas. De som vet vad man längtar efter.

Det är tid nu, att ta oss tid. Vi måste sätta oss ned och lyssna in vad som ligger bakom våld och kriminalitet bland unga. Låt oss hitta roten till det onda i stället för att styras av hat och rädsla.

Barnen är framtiden. Låt det bli så igen.

Annons
Annons