Joel Halldorf: Ödena i S-town kryper inpå kroppen

Mysteriet krymper till ett diagram.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

En värld är varje människa, och inne i oss alla öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Som bekant. För de stroferna hör nog till de mest välciterade i den moderna svenska litteraturen. Det är inte helt otänkbart att vi snart når en punkt där den enda bildning som återstår är förmågan att citera­ dessa humanistiska nyckelfraser. Ekelöf och Tranströmer i stympad form är allt som blir kvar av vår västerländska kanon.

Men även om dessa ord kommer broderas på framtida korsstygnstavlor så framstår de ändå i vår tid som munnens bekännelse. För så snart vi verkligen börjar tala om människan och hennes drivkrafter försvinner poesin och mysteriet krymper till ett diagram.

Poeterna knuffas undan, och ekonomer, statistiker och inte minst statsvetarna (ständigt dessa!) intar scenen. Hur många tabeller har vi inte sett på sistone, ägnade åt att förklara populismens framgångar – i synnerhet Trump-väljarna. Vi vet det mesta om dem vid det här laget: vad de tjänar, var de bor, hur lite college de gått, vad de säger sig tro på (Gud) och vad de inte tror på (klimatförändring).

Informationen har vi – men förstår vi egentligen?

Jag funderar på det när jag lyssnar på S-town, vårens­ stora podd-snackis. Det är en märklig historia.­ Reportern Brian Reed kontaktas av en John B McLemore från Alabama, som fått nog av sin hemstad. Ett mord har begåtts, men polisen har lagt ner utredningen eftersom mördaren tillhör traktens rikaste familj. McLemore söker en journalist som kan reda ut saken.

Det visar sig dock att han misstagit sig om händelserna, och där borde storyn ha dött. Men av någon anledning hänger Brian kvar. Han har introducerats till John McLemores värld, och kan liksom inte slita sig. De talar i telefon i timmar, han besöker honom, hör hans berättelse, tar del av hans vardag.

Han upptäcker en värld helt annorlunda än hans egen New York-tillvaro. En värld präglad av rasism, misogyni och politikerförakt. Av fattigdom, droger och sönderslagna familjer. Men också av vänskap, lojalitet, kärlek – och längtan efter kärlek. Helt annorlunda, och samtidigt helt välbekant.

Där finns McLemore själv, det udda geniet som blev kvar hemma. Tyler som försöker hålla samman en brusten familj, men knappt kan hålla ordning på sig själv. Och Tylers farmor, som på djup sydstatsdialekt berättar att hon lyssnar på Andrea Bocellis operor när saker går dåligt – vilket är ofta.

Det är människor som lever tillsammans, försöker stå ut med varandra, och sig själva – och allt för ofta tvingas sörja att de inte gett sina närstående tillräcklig kärlek innan det var för sent.

Dessa livsöden kryper inpå kroppen på mig. När jag tar ut lurarna, efter sju timmars lyssnande, är det som att lägga ner en roman. Det är över, men berättelsen lever vidare i mig. Jag har så många frågor, men en sak vet jag: En värld är varje människa, och inne i oss alla öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Annons
Annons