Johannes Ottestig: Äntligen ”hemma” på Lappis!

Dagens reporter Johannes Ottestig om sitt första besök i Husbondliden.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

Redan i tonåren, när jag fortfarande bodde i Luleå, hörde jag talas om Lappis. Jag viss­te att det var en konferens utanför Lycksele som arrangerades av Pingst. Exakt varifrån informationen kom minns jag däremot inte. Kanske var det från pingstfolk i Boden eller kanske från några i Alvik (inte samma betoning som Alvik i Stockholm) som i sin tur hade kontakt med folk i Klöverträsk.

Att åka till Lappis, där det enligt ryktet fanns många trevliga tjejer, var däremot aldrig aktuellt. Själv gick jag till Svenska kyrkan/EFS och kände knappt några pingstvänner.

Efter att jag flyttade till Stockholm (och senare började arbeta på Dagen) har jag besökt de flesta av de större konferenserna i södra Sverige. Men Lappis har fortsatt att vara en svart fläck på kartan. Det har irriterat mig – och förvånat mina bekanta från södra Sverige som har sagt något i stil med ”Du är ju från Norrland”.

Men nu befinner jag mig äntligen på den myt­omspunna platsen, Husbondliden.

Under veckan kommer ni att få läsa om mina intryck – och om det som händer på området.

Med lite distans till min tonårstid kan jag även konstatera att det inte var så konstigt att jag aldrig tog mig till Lappis. Troligtvis var det inte så många i samma ålder som åkte från Stockholm till Jönköping eller från Göteborg till Örebro (eller tvärtom) för att vara med på konferenser heller.

30 mil är en ganska lång sträcka (speciellt om man inte känner någon på platsen dit man är på väg) – även för en norrlänning.

Annons
Annons
Annons
Annons