Marcus Jonsson: Vem söker förlorade får?

Hade kyrkan varit vilken annan verksamhet som helst hade medlemsflykten varit den främsta utmaningen att ta tag i.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

Vem går efter den förlorade? Med tanke på kyrkovalet är det önskvärt om denna fråga kan diskuteras. Egentligen berör den alla kristna samfund.

Liknelsen om den förlorade sonen är troligen en av de mest kända bibelberättelserna. Det intressanta är att den återges tillsammans med ytterligare två allegorier med samma budskap; det förlorade fåret och det förlorade myntet. Upprepningen kan inte vara annat än medveten.

Jesus har ett budskap som är så viktig att han gör allt för att folket ska förstå. Liknelserna ses som en del i kyrkans frälsningsuppdrag eftersom Jesus vid två tillfällen beskriver hur stor glädjen blir i himlen bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig. Men kan vi göra en bredare tolkning?

Berättelserna handlar om någon eller något som hade tillhört en gemenskap, försvunnit och sedan återfunnits eller kommit tillbaka.

De senaste årens negativa utveckling i svensk kristenhet handlar just om hur människor försvunnit ur den kristna gemenskapen. En del har i tysthet glidit undan, andra har markerat sitt utträde.

Detta är en utveckling som avkräver kyrkoledningarna svar. Vad gör prästerna och pastorerna för att återfå sina förlorade medlemmar?

När Dagen nyligen listade de viktigaste frågorna i kyrkovalet var det ingen grupp som lyfte fram de förlorade medlemmarna. Fokus fanns på allt annat. Detta trots att Svenska kyrkan konstaterat att ”ovanligt många” valde att lämna kyrkan under 2016. Det var 90 000 personer. Det motsvarar alla medlemmar i Pingströrelsen och därtill ytterligare femtusen.

Hade det varit vilken annan verksamhet som helst hade medlemsflykten varit den främsta utmaningen att råda bot på. Alla andra prioriteringar hade ansetts felaktiga.

I rapporten ”Frikyrkokartan ritas om” visar Øyvind Tholvsen medlemsutvecklingen mellan åren 2000–2015. Under denna period förlorade de svenska frikyrkorna 18 000 medlemmar. Sammanfattningsvis har alla kristna samfund under de senaste åren förlorat medlemmar i en omfattning som borde vara ett avvikande inslag i historieskrivningen av Sverige som kristen nation.

Det är inte ansträngande att utebli från en gudstjänst. Men ett utträde ur kyrkan kräver en aktiv handling. Det visar på en person som trots allt bryr sig.

I de tre liknelserna finns svar på hur man kan söka upp och ta emot den förlorade församlingsmedlemmen. Men vilka pastorer går som fårahedern för att söka rätt på sitt förlorade får och bära det åter?

Vilka präster är villiga att likt kvinnan städa huset för att finna det borttappade myntet? Vem har orken att som fadern behålla den sökande blick som gjorde att han såg den återvändande sonen medan han ännu var långt borta och sedan tog emot honom med en öppen famn?

Med tanke på kristendomens evighetsperspektiv och kyrkans själasörjande uppdrag borde det finnas någon.

#MeToo
Annons
Annons
Annons
Annons