Utmanar dig

Den heliga Johannes Döparens dag
Tema: Den Högstes profet
Gamla testamentet: Jesaja 42:5-9
Epistel: Apostlagärningarna 10:37-38
Evangelietext: Lukas evangeliet 1:67-80
Psaltaren: Psalm 96

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor


De talar alla om det som kommer. Jesaja, Sakarias och Petrus. För den som hört liknande budskap tidigare är det lät att slå dövörat till. Det har i alla tider varit profetens utmaning. Budskapet är enkelt. Det handlar om Jesus. Det är stora ord: befrielse, frälsning och helande.

Risken för den som varit med länge är att det utvecklas en intuitiv motståndskraft mot den sortens budskap. Kanske som ett skydd för den egna besvikelsen och utebliven framgång.

Jag möter ibland pastorer där jag anar en smygande cynism inför alltför stor framtidsentusiasm. Efter de många egna ansträngningar som gått i stå har det formats hårdare hud. Det där har vi redan prövat och dessutom gått vidare. Det är förståeligt. Naturligt. Efter 10 år i samma tjänst som pastor i en församling, har det hänt mer än en gång att jag intuitivt tänkt så om nya idéer. Inget är nytt som lanseras och erfarenhet kan bli en börda. Något som kan bromsa ett spirande hopp eller en stor vision.

En cynisk pastor eller förtroendevald som samtidigt tänker att han eller hon är oumbärlig för den församling de tjänar är inte hälsosam. Inte får någon. Alla vi som varit med ett tag behöver profeterna och deras budskap. De som ser och anar något som vi andra inte riktig förmår att tro på och ta till oss.


Jag läser statistik över kyrkor i Sverige. Antalet gudstjänstfirare minskar, liksom antalet konfirmander. Medlemmar blir färre och av frikyrkorna dör en församling per vecka. Detta går att bemöta rationellt med hänvisning till allmän utveckling av samhället.

Utvecklingen är inte specifik för kyrkan. Det går att möta defensivt med hänvisning till uppdraget att bevara kristen tro och tradition. Resultatet är inget som behöver bekymra oss.

Det kan också bemötas genom nytt syfte och omtolkning av profeternas stora ord: befrielse, frälsning och helande. Uteblivet resultat förändrar budskapet. Lika rationellt och defensivt.


Profetens utmaning är liknande från tid till tid. De talar in i förlorat hopp och framtid. Det gör alltid att budskapet får svårare att hitta ett fäste. Till alla oss som finns i församlingar och kyrkor, präster och pastorer, lekmän och förtroendevalda, vi som hört så mycket och sett så mycket, som nått en mognad och mättnad och inte längre så lätt tar till oss det som andra ser spira. Vi som är belastade av historien och egen erfarenhet.

Om vi fortfarande tror att Gud inte ger upp sina löften, om vi tror att Gud kan och vill slutföra det han påbörjat. Om vi tror att Gud förmår befria, frälsa och hela, men inte hur, genom vilket språk eller vilken form. Låt oss ge plats åt profeterna. Som en disciplinär åtgärd. Inte bara de med ord och budskap, utan de som också gör.

Vi behöver pionjärerna, entreprenörerna och apostlarna. Även om vi inte helt förstår dem och om de hotar något av de befintliga. I den mån vi förfogar över tillgångar och utrymme, styr dem åt det hållet. Om någon ser det nya spira låt oss på alla sätt uppmuntra det.


Alla våra kristna samfund och kyrkor är födda genom att människor, profeter, pionjärer, entreprenörer och apostlar sett något nytt som ett svar på existerande behov. Och genom att deras ord och handling fått fäste hos fler som slagit följe. Den stora hemligheten i profeternas budskap är inte de nya och innovativa idéerna. Jag tror att hemligheten är lika enkel som den är utmanande. I Jesaja står det: Jag tar dig vid handen, i Lukasevangeliet: Herrens hand var med honom och i Apostlagärningarna: Gud var med honom.

Profeterna tror på det och lever i det. Då blir allt möjligt och nytt.

Annons
Annons