Veckans bibelkrönika: Osynligt motstånd på vägen till Jesu fötter

Vi snackar normkritik av högre dimensioner.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

Karin Söder, Wendela Hebbe, Elsa Andersson, Karolina Widerström och Malin Swedberg har en sak gemensamt. De vet hur det är att gå längst fram. Att göra något som ingen annan kvinna i Sverige har gjort före dem.

De blev Sveriges första kvinnliga; partiledare (1985), journalist (1841), pilot (1920), läkare (1888) samt den allra första kvinnan i Sverige att kommentera herrlandslaget i fotboll på tv (2004).

De simmade motströms i kulturkanalen och fick finna sig i upprörda kommentarer från både män och andra kvinnor – ”Det är otänkbart!”, ”Det är opassande!”. Deras väg kantades av både tysta och högljudda höjda ögonbryn. Och så fanns det de som hejade på, öppnade traditionstyngda dörrar och erbjöd dem en plats.

Att gå längst fram, att göra det ingen har gjort förut kräver både ett inre längtansdriv och att det finns någon som bejakar den där längtan och är beredd att ta en del av smällarna. Jag vet inte om Jesus blev förvånad när Maria kom och satte sig vid hans fötter eller om det var han som hade vinkat henne till sig, men en sak är säker, en chockad våg av förfäran måste ha gått igenom huset i Betania. Vilket öronbedövande klirr när Maria gick rakt igenom den intakta glasväggen in i den sfär där män allena hörde hemma.

Vi snackar normkritik av högre­ dimensioner.

Men för Maria var det inte ett politiskt statement, det handlade om en inre visshet och kärlek som helt enkelt inte lät sig stoppas. En längtanskraft så stark att alla omöjligt-opassande-olämpligt-ord smälte ner till små bokstavs­pölar.

Djupast sett handlar det inte om att Maria rubbar sin systers hushållscirklar eller väljer en mer kontemplativ väg, nej, hon skakar om hela den sociala ordningen. Och det får mig att fundera på om Martas ord kanske är ett försök till skydd mer än en anklagelse?

Kanske försöker hon rädda både sin älskade systers och sin mästares heder genom erbjuda en omtolkning av denna högst olämpliga situation som kommer att bli skvaller-mumsmums för hela trakten?

Kanske är det denna oro Jesus adresserar när han säger till Marta att hon oroar sig för så mycket. Och så ställer han sig emellan Maria och alla byns onda tungor med orden: ”Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.”

Platsen närmast Jesus är alltid ledig. Men ibland måste vi gå igenom osynliga motstånd, som både kan komma från oss själva eller andra, för att komma dit.

Väl vid hans fötter säger han till oss: “du har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån dig”.

 

Söndagens bibeltexter:

Femtonde söndagen efter trefaldighet

Tema: Ett är nödvändigt

 

Gamla testamentet: 5 Mosebok 4:29–31

Men där skall du söka Her­ren, din Gud, och du skall fin­na ho­nom om du frågar ef­ter ho­nom av he­la ditt hjärta och med he­la din själ. När du är i nöd och allt det­ta drab­bar dig i kom­man­de da­gar, då skall du vända till­ba­ka till Her­ren, din Gud, och lyss­na till ho­nom. Ty Her­ren, din Gud, är en barmhärtig Gud, och han skall in­te över­ge dig el­ler låta dig gå un­der. Han glömmer ald­rig det förbund han ingick med di­na fäder och be­kräfta­de med ed.

Episteltext: Filipperbrevet 4:10–13

Jag har glatt mig myc­ket i Her­ren över att er om­tan­ke om mig änt­li­gen har kun­nat skju­ta nya skott. Om­tan­ke ha­de ni ju förut också, men in­te tillfälle. In­te för att jag har li­dit någon nöd. Jag har lärt mig att kla­ra mig med det jag har. Jag kan le­va fat­tigt och jag kan le­va i över­flöd. Jag har verk­li­gen er­fa­ren­het av allt: att va­ra mätt och att hung­ra, att le­va i över­flöd och att li­da brist. Allt förmår jag ge­nom ho­nom som ger mig kraft.

Evangelietext: Lukasevangelet 10:38–42

Me­dan de var på väg gick han in i en by, och en kvin­na som het­te Mar­ta bjöd ho­nom hem till sig. Hon ha­de en sys­ter vid namn Ma­ria, som sat­te sig vid Her­rens fötter och lyss­na­de till hans ord. Men Mar­ta tänk­te på allt hon ha­de att ord­na med. Hon kom och ställ­de sig framför Je­sus och sa­de: ”Her­re, bryr du dig in­te om att min sys­ter låter mig en­sam ord­na med allt? Säg åt hen­ne att hjälpa till.” Her­ren sva­ra­de hen­ne: ”Mar­ta, Mar­ta, du gör dig be­kym­mer och oro­ar dig för så myc­ket, fast ba­ra en sak behövs. Ma­ria har valt det som är bäst och det skall in­te tas ifrån hen­ne.”

Psaltaren: Psalm 123

En vall­fartssång.

Jag lyf­ter blic­ken mot dig,

du som bor i him­len.

Som tjäna­ren ser

mot sin her­res hand,

som tjäna­rin­nan ser

mot sin hus­mors hand,

så ser vi mot Her­ren, vår Gud,

och hop­pas på hans nåd.

Förbar­ma dig, Her­re, förbar­ma dig,

vi har fått nog av förakt.

Vi har fått nog av de självsäkras hån,

av de högmo­di­gas förakt.

Läs fler Inför helgen-krönikor

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Attacken mot synagogan
Annons
Annons