Både litteraturglädje och oro på Bokmässan

Göteborg. Martin Luthers reformation fick utrymme under Bokmässan i Göteborg. Och Svenska kyrkan gjorde sin största satsning någonsin.
Ändå var det nazismen som kastade sin skugga över läsarnas fest.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Kultur

Man kan kalla Nordiska motståndsrörelsens demonstration för ett fiasko för nazismen. Av vandringen genom stan blev det ett ingenting, marschen stoppades innan den ens hunnit börja.

Men som besökare insåg man att nazisterna ändå lyckats med att prägla Bokmässan. Det fanns en oro, en känsla av rädsla och osäkerhet, som om Svenska mässan var belägrad av mörka krafter. Under själva demonstrationsdagen höll sig många också hemma, enligt ledningen för Bokmässan var där 35 procent färre besökare än en normal mässlördag.

Mikael Ringlander, som är projektledare för Svenska kyrkan på Bokmässan, var en av många kritiker till att NMR fick demonstrera.

– Det var ett förfärligt beslut av polisen att ge tillstånd. Tyvärr kom det att prägla Bokmässan, sa han till Dagen.

Svenska kyrkan storsatsade i år på Bokmässan, och hade ansvar för två stora scener och ett antal seminarier. I år är det 500 år sedan Martin Luther inledde reformationen, ett jubileum som också uppmärksammades av Svenska kyrkan. De vanliga mässbesökarna kan dock inte ha märkt så mycket av jubileet, Martin Luther syntes i de kristna förlagens montrar och hans arv diskuterades under ett antal seminarier, men i övrigt var han i stort frånvarande.

Religionen verkar dock ta större och större plats, inte bara under mässan utan även hos författare som inte ser sig som religiösa. Ett tecken på det är boken ”Guds olydiga revben”, som är skriven av Gunilla Thorgren. Hon beskriver sig själv som icke-religiös, men hon började att läsa Bibeln för att bilda sig. Bibelns kvinnosyn gjorde henne dock så upprörd att läsningen resulterade i en kritisk bok om Bibeln.

–Det jag inte hade förstått tidiga­re är hur otroligt betydelsefull den varit i skapande av kvinnoförtrycket, sa Gunilla Thorgren under seminariet.

I samtalet deltog även prästen Ludvig Lindelöf, författaren Ebba Witt-Brattström och biskop emerita Caroline Krook. Ludvig Lindelöf höll med om att det fanns texter med tvivelaktig kvinnosyn i Gamla testamentet.

– Texterna uppstår i ett patriarkalt samhälle, och därför kan man på ett sätt inte läsa dem i dag och förfäras. Samtidigt kan man förfäras för att de är så misogyna, sa han.

Caroline Krook tyckte också att det finns hemska bibelställen i Gamla testamentet, men menade att berättelser kan omtolkas och ges en feministisk inriktning. Hon tyckte till och med att kvinnor i dag har lättare att hitta förebilder i Bibeln än män.

– Som kvinna har du Marta och de kvinnliga lärjungarna. Som man hittar du inga manliga förebilder som byter blöjor, utan där finns bara härskaren, konungen och herden. Det är mycket svårare att vara man i Svenska kyrkan än att vara kvinna, sa hon.

Även om deltagarna i panelen hade vitt skilda utgångspunkter kunde man enas på flera områden. Det gällde speciellt Jesus. Även Gunilla Thorgren fascinerades när hon läste evangelierna.

– Till skillnad från Gamla testamentet och Paulus skrifter så kommer det helt plötsligt fram en annan kvinnosyn som måste varit oerhört revolutionär. Han äter med Maria och Marta och talar till dem. Där blir man ju väldigt nyfiken, sa hon.

Hon berättade att hon läst böcker av feministiska teologer som lyft fram Jesus kvinnliga lärjungar och arvet från dem. Moderatorn Eric Schüldt undrade om detta kanske var den sanna kristendomen.

– Tänk om det blivit idétraditionen, i stället för den förskräckliga kvinnohatande traditionen från den katolska kyrkan, svarade Gunilla Thorgren.

Det hade varit intressant med någon ytterligare röst i panelen,kanske en teolog som kunde diskutera kvinnoidealet i Gamla testamentet utifrån en mer klassisk bibelsyn.

Under ett annat seminarium var sekulariseringen i fokus och den helt centrala frågan: Är vi på väg att bli mer sekulariserade eller inte? Det samtalet kom till stor del att handla om vad sekularisering egentligen innebär. Evolutionsbiologen Patrik Lindenfors menade att det var svårt att definiera religion, men att det inte gick att bortse från trosinnehållet, att den som är religiös tror på något övernaturligt.

– Om man frågar människor i Sverige så uttrycker de sekulära åsikter, extremast i världen, sa han.

Religionssociologen Mia Lövheim menade att utvecklingen inte var så ensidig. Hon har studerat hur religionen tas upp på svenska ledarsidor, och det visar att religion blir allt vanligare som ämne.

– Jag vill inte hävda att människor blir mer religiösa, eller att Svenska kyrkan har lättare att driva sina frågor. Men religion kommer upp mer i politiken, sa hon.

Under söndagen hölls en litterär gudstjänst som en del av Bokmässan. Det blev en samling som visade på viljan att inte besegras av mörkret, med författare som läste texter om människovärde och kärlek. Och en bön om att inte tystna i sitt motstånd.

Annons
Annons
Annons
Annons