Bokrecension: Den vilda jakten på ett (bättre) jag

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Kultur

Carl Cederström och André Spicer

”Den vilda jakten på ett (bättre) jag”

(Natur och Kultur)

De plastikoperar sig, dansar nakna i skogen och äter ett kilo kött om dagen – allt för att optimera sina liv. Forskarna Carl Cederström och André Spicer både fascineras och skräms av självhjälpsindustrin – en industri som varje år omsätter 100 miljarder – och bestämmer sig för att gå loss på utbudet genom att varje månad optimera ett område av livet. I januari vill de bli mer effektiva, i maj satsar de på andlighet och i september står pengar i fokus, till exempel.

Mot slutet av boken frågar det sig vad projektet egentligen syftade till. De har utsatt sig för prövningar och satt sin vänskap på spel. Och blev de egentligen lyckligare eller bättre? Var det ens tanken? De konstaterar att de under stor del av projektet blev som robotar som bara gjorde, utan att känna.

Duons amerikanska förläggare föreslår att projektet kan läsas som en kritisk skildring av vår tid. ”Vi lever in en tid där många känner att samhället inte går att förändra. Det enda vi kan förändra är oss själva.” Reflektioner av den här typen hade gärna fått ta större plats, likaså utläggningen om självhjälpsbranschens ursprung i postdepressionens USA. Nu blir det en underhållande resa genom den ena knäppare metoden efter den andra, men inte så mycket mer. Jag ställer samma fråga som författarna: vad var syftet?

Från ett kristet perspektiv kan ”Jakten på ett (bättre) jag” bidra till reflektion kring vad som utgör vår identitet som människor och på vilket sätt man bör mota bort den meningslöshetskänsla som verka ligga i botten av självhjälpshysterin. Det finns nog flera sätt, men jag tror inte att optimering är ett av dem.

Annons
Annons