Janeric Johansson skriver om en svensk Moder Teresa i Kina

För 100 år sedan i en överfylld tågvagn i Kina såg den svenske geologen Johan Gunnar Andersson en västerländsk kvinna och började samtala med henne. Det var missionären Maria Pettersson. Ingen av dem anade att just det här mötet skulle leda till att Kinas historia skrevs om.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Kultur

Konstnären Janeric Johansson snubblade över berättelsen­ när han, precis som i den välkända kaffereklamen, en dag fick oväntat besök. En officiell kinesisk delegation med myndighetspersoner från Kinas­ största provins, Henan, med hundra miljoner invånare knackade på dörren hemma i villan i Malmö.

– De berättade för mig om Yangshaou-kulturen, den kinesiska kulturens början som upptäckts av en svensk forskare, Johan­ Gunnar Andersson. Innan dess trodde inte kinesiska forskare att det funnits någon stenålder i Kina, berättar Janeric.

Den kinesiska delegationen hade kommit till Sverige för att söka upp viktiga svenska personer att bjuda in till 90-års­jubileet 2011 för utgrävningen, men den kinesiska kvinnan, boende i Malmö, som lovat arrangera möten med höga politiker levde inte upp till sina löften. Tolken, som förstod deras besvikelse och som kände Janeric personligen, frågade om de möjligtvis kunde få komma hem till honom för att ändå ge dem en positiv upplevelse av Sverige.

Och visst blev det ett positivt besök. Det slutade med att Jan­eric blev inbjuden att göra en utställning på det nyrenoverade­ museet i staden Mianchi, där 90-årsjubileet gick av stapeln.

– På det viset fick de den naturliga kopplingen till Sverige som de hade eftersträvat och den tidigare idén att bjuda in prestigefulla personer från Sverige­ verkade långt borta, berättar­ Janeric.

Själv började han läsa in sig på berättelsen om Johan Gunnar Andersson, något som så småningom resulterade i boken Bilder av hopp (Narin förlag) som släpptes tidigare i år.

Boken förmedlar en fullkomligt fascinerande berättelse som knyter ihop lilla Sverige med det stora landet Kina. Inte bara det faktum att Sverige spelade en betydande roll i upptäckten av Kinas historia­ utan också att Johan Gunnar Andersson, efter mötet där på tåget med Maria Pettersson, förstod att missionärerna kunde bli en resurs i hans undersökningar.

Att Sverige haft en mycket omfattande mission i Kina är det inte många svenskar som känner till. Inte heller att de svenska missionärerna var så pass accepterade och betrodda i det kinesiska samhället. Maria Pettersson, som spelar en central roll i hela den här historien, kom till Kina redan 1896. Totalt verkade hon i 55 år i landet med bara tre korta besök hemma i Sverige där emellan. Hon startade barnhem och räddade livet på mer än 3 000 barn.

– Och ändå är hennes levnadsöde totalt okänt för den svenska allmänheten. Icke desto­ mindre har hon utfört ett verk som borde ge henne en speciell plats i svensk historia. Jag skulle vilja påstå att hon är en svensk Moder Teresa, säger Janeric.

Det är inte heller många svenskar som känner till Johan­ Gunnar Andersson som grundade Östasiatiska Museet i Stockholm för att rymma samlingarna han förde med sig från Kina. Eftersom han var paleon­tologiskt intresserad började han leta efter rester av förhistoriska djur, och han började också hålla ögonen öppna efter stenåldersfynd. Han insåg att missionärerna som var utspridda över hela Kina och rörde sig i byarna kunde vara ett bra nätverk att be om hjälp.

Det var också med hjälp av bybor och missionärer som det mest betydelsefulla fyndet gjordes i byn Yangshao. Under bara några dagar samlades det in 600 stenåldersföremål på åkrarna – knivar, pilspetsar, yxor och dessutom en hel del krukskärvor med vacker dekor.

Hösten 1921 gav Kinas regering tillstånd till en utgrävning och man kunde ganska snart konstatera att man utforskade en av de största stenåldersboplatser som över huvud taget hittats på jorden, en stenålderskultur som bedömdes vara mellan 5 000 och 7 000 år gammal.

– Man hade hittat den kinesiska kulturens vagga. Efter detta räknas Andersson som den moderna kinesiska arkeologins grundare, säger Janeric.

Något som alla kineser får lära sig om i skolan i dag. För kine­serna är Sveriges roll i upptäckten av deras historia en enormt stor sak.

Men varför har detta inte blivit­ mer känt i Sverige?

– Kunskapen om det har funnits men kanske mer presenterats ur ett akademiskt perspektiv som gjort att det inte blivit känt för allmänheten. Jag hoppas att jag med min bok kan göra det mer förståeligt genom att presentera historien ur en annan infallsvinkel. För min del är det ju en jättegrej att få konstatera att en sån här viktig del av Kinas historia kommit fram tack vare en svensk.

Att den svenska missionen varit­­ betydelsefull och betrodd av kineserna ger Janeric många exempel på i sin bok. Vi får följa Maria Petterssons livsverk från början till slut och det är verkligen fascinerande läsning kantad av osjälvisk kärlek, mod och mirakler. Kanske uttrycker Johan­ Gunnar Andersson, som var mäkta imponerad över hennes livsverk, det allra bäst: ”Förvisso är Du i anda och sanning en trogen efterföljare till Honom som predikade kärlek till barnen. Du och dina likar bland missionärerna gör missionens verk aktat och vördat bland Kinas folk, och Du gottgör mycket av den orätt som de makthungriga utlänningarna gjort sig skyldiga till mot Kinas folk.”

Att missionärer spelat en så stor roll i upptäckten av den kinesiska kulturens vagga har inte varit känt tidigare. Det var med viss bävan som Janeric visade bilder och berättade vad han kommit fram till för kinesiska myndighetspersoner från Henan.

– Att säga något positivt om utländsk mission är inte så lätt i en kinesisk kontext där man blivit lärd att all mission är imperialistisk och negativ. Men de lyssnade på ett positivt sätt, säger Janeric.

En av myndighetspersonerna uttryckte sig helt i klartext, vänd till Janeric:

”Efter att ha läst din text om vad de svenska missionärerna­ gjorde för hundra år sedan, känns det nästan som att alla kine­ser borde bli kristna, och behandla alla människor med lika mycket värde.”

– Jag förstod att det här verkligen hade berört honom och det tycker jag är helt enormt.

Janeric Johansson

Janeric Johansson har arbetat som konstnär på heltid i 50 år och är en av Sveriges mest internationella konstnärer med över 200 separatutställningar i 15 länder.

Janeric kom till Kina första gången 1999. Sedan dess har han varit gästföreläsare på 25 universitet och är även utsedd till hedersprofessor.

Hans tre­dimensionella målningar på plåt har mött stor uppskattning i Kina.

102824.jpg

Foto:
[x]
Annons
Annons
Kristdemokraternas riksting
Annons
Annons