Kristen modell bakom vår livsstil

Den kristna traditionen visar en modell för hur vi kan leva tillsammans i samhället. Den resursen behöver uppvärderas i det offentliga samtalet och inte ses som ett problem.
Teologen Peter Carlsson driver tesen i en ny avhandling.
– Religionen är här för att stanna, säger han.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Kultur

Dagen skrev nyligen om en ny livsåskådningsundersökning som hävdar att sekulariseringen i det svenska samhället fortsätter. Något tecken på en ”religionens återkomst” går inte att se i undersökningen bland 500 svenskar, uppger Carl Reinhold Bråkenhielm, seniorprofessor emeritus i livsåskådningsforskning vid Uppsala universitets teologiska institution. I stället växer inte minst gruppen ”skeptiker”.

Peter Carlsson, som nyligen disputerade vid Göteborgs universitet, men annars är verksam som lärarutbildare i religions­vetenskap vid Jönköping University, har ändå som utgångspunkt att vi lever i ett postsekulärt samhälle (eftersekulärt). Religionen har på olika sätt blivit allt mer synlig i medierna och gör anspråk på att ta plats i det allmänna rummet, säger han, även om svenskarna blir mindre och mindre religiösa i traditionell mening. I ett globalt perspektiv växer religionen samtidigt på många håll.

I sin avhandling, som är skriven inom systematisk teologi, driver Peter Carlsson tesen att den kristna trons gudsbegrepp ger upphov till en form av social struktur - som på ett förtjänstfullt sätt skulle kunna användas i det samhälleliga samtalet för att hitta ett fruktbart sätt att leva tillsammans. Detta i en pluralistisk tid där många livsåskådningar/ideologier och olika kulturer ska samsas.

Han säger sig vilja lägga grunden för en teologisk kulturkritik av det moderna samhället – som vågar kritisera både det moderna tänkandet och titta självkritiskt på den egna traditionen – men som också konstruktivt visar på ett alternativ till vår tids sätt att leva och tänka.

Peter Carlsson diskuterar utifrån den brittiska anglikanske teologen Graham Ward (född 1955) bland annat den kristna kyrkans tänkande kring självutgivande och osjälvisk kärlek, i förhållande till njutning, och sätter denna mot det moderna samhällets kärleksproduktion i form av konsumtionskultur och kapitalism. Ward betraktas som en av grundarna av den så kallade radikalortodoxa teologiska och filosofiska skolan, som vill lyfta in en marginaliserad kristen tro i samhället.

Ett annat område som lyfts fram är den kristna traditionens betoning på små och nära gemenskaper i samhället – som Graham Ward ställer mot vad han anser vara en allt för långtgående individualism i samtiden, och som han menar till slut kan bli ett hot mot demokratin.

– Strukturer och fenomen som mänskliga rättigheter, demokrati och kapitalism har en förhistoria i den kristna traditionen, och här kan teologin hjälpa till att synliggöra detta och föra en konstruktiv diskussion, säger Peter Carlsson.

– Jag konfronterar Wards tänkande med andra tänkare inom postmodern filosofi, och kommer fram till att vi bör betona det som brukar kallas ”ståndspunktstänkande”, att man står i en viss tradition, och att man utifrån den ska gå in i samtal med andra traditioner.

Peter Carlsson tycker sig i det postsekulära se en ny trend, där politiskt radikala filosofer som inte tror på Gud ändå kan se ett värde i att gå i dialog med det kristna tänkandet, och därför redan har vänt sig dit.

– Tidigare har det här bara varit något som teologerna har sysslat med. Men nu tar även andra hjälp av den kristna traditionen för att se verkligheten i ett nytt perspektiv, och vart kulturen är på väg.

– Jag menar inte att det bara är kristendomen som har de här resurserna, men jag själv är en del av den kristna traditionen och har mest kunskap om den, säger Peter Carlsson, i dag främst aktiv i Svenska kyrkan, men med rötterna och medlemskap i Svenska Alliansmissionen.

I dagens samhälle tycker han sig se en viss beröringsskräck och överdriven försiktighet/omtanke i förhållande till religionen. Men han tror inte på den franska samhällsmodellen, att försöka minimera det religiösa i det offentliga rummet, är en framkomlig väg.

– Om vi inte tar människors religion på allvar så tror jag det är en farlig väg där vi trycker bort vissa människors erfarenheter. En sådan exkludering riskerar att skapa misstänksamhet och nya konfliktlinjer i samhället, säger Peter Carlsson.

Fotnot: Teologen Peter Carlssons avhandling: ”Teologi som kritik. Graham Ward och den postsekulära hermeneutiken” lades fram vid Göteborgs universitet den 15 september.

Kampanjen Afrika svälter!
Annons
Annons
Annons
Annons