Syster Lilly insats blev missionshistoria

Det började med uppdraget att skriva en artikel om mission i det församlingsblad som Betel Djursdala ger ut. Men berättelsen som Rebecka Fredriksson snubblade över var så färgstark och utmanande att det resulterade i en hel bok.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Kultur

Det handlar om Lilly Gustafsson, född 1901 i Djursdala norr om Vimmerby, som redan när hon var tio år gammal lovade Gud att ”gå till Afrika” när hon blev vuxen. Och det gjorde hon med besked.

1934 reste Lilly till Sydafrika för att arbeta med sjukvård i ett område där ingen annan sjukvård fanns. Sex år hade hon lovat att vara borta, men det tog tolv år innan hon kunde resa hem eftersom andra världskriget kom emellan. På motorcykel sökte Syster Lilly upp sjuka och skadade. Hon var tvungen att klara allt, med ett minimum av resurser – mänskligt sett. Fram till 1960, när hon tvingades återvända till Sverige på grund av en cancerdiagnos, var Sydafrika hennes liv, präglat av dramatiska förlossningar, mänskliga livsöden och tydliga manifestationer av Guds förvandlande kraft rakt in i människors liv. Hon var med om att bygga sjukhus, starta sjuksköterskeskola och bevittna otaliga dopförrättningar.

Lilly skrev brev till sin älskade lillasyster i Sverige. Brev som sparades, men glömdes bort, och som hittades igen när Rebecka Fredriksson började söka efter fakta i ett fascinerande livsöde.

– När jag fick frågan ”kan du inte skriva en bok” kände jag bara att, ja, det ska jag. Det var nog Guds kallelse. För det här arbetet har varit bland det mest fascinerande jag har varit med om i mitt liv, och det har känts som en otrolig förmån att upptäcka denna bortglömda historia. Jag har känt mig så liten i det här arbetet, men jag har bett till Gud att han ska använda den här berättelsen, säger Rebecka.

Berättelsen om Lilly Gustafsson är på sätt och vis inte unik. När väckelsens vindar blåste genom Sverige var det många, både kvinnor och män, som lämnade allt för att arbeta för Guds rike i främmande länder. Syster Lilly var en av alla kvinnor som gått före. Och Rebecka hoppas att historien som nu berättas ska lyfta fram ett perspektiv som vi ofta tappar bort i dag.

– När Lilly blev antagen som Helgelseförbundets missionärskandidat på Torpkonferensen 1932 pratade hon om att lägga sig själv som offer på Guds altare. Och det är så totalt främmande för vår tidsanda i dag, att försaka allt och lämna sitt eget liv, säger Rebecka.

Lilly hade en så stor offervilja och en sådan genuin överlåtelse till Jesus.

– Och samtidigt hon en vanlig människa precis som du och jag. Men hon levde i så mycket större hängivenhet. Ibland gör vi det nästan till något magiskt det här med väckelse, men om man drar ner det till en enda person så handlar det ju bara om överlåtelsen, och det fascinerar mig så mycket, säger Rebecka.

– Vi kan få vara med om samma saker om vi överlåter oss på samma sätt. Det är inte konstigare än så.

Rebecka har själv vuxit upp på 80-talet och ännu aldrig varit med om väckelse på det sättet. Den frikyrkovärld vi lever i i dag här i Sverige är på något sätt ett eko av väckelsen, menar Rebecka. Och ibland har hon nästan känt sig provocerad av Lilly.

– Jag har sett min egen sekularisering, jag som kallar mig kristen, och jag inser att våra böner om väckelse ofta kommer av en ytlig, omogen och självisk Gudsbild. Vi kan inte vara avundsjuka på de väckelser som Lilly och andra som levde i början av 1900-talet fick uppleva. Vi kan inte vänta oss deras segrar om vi inte är beredda att betala samma pris, säger Rebecka.

Precis det här temat, att offra sitt eget liv, tog Rebecka som utgångspunkt när hon berättade om Syster Lilly på Torpkonferensen i år.

– Jag tror verkligen att det här måste börja hos oss var och en, att verkligen vilja ge allt. Att gå på djupet. Det krävs jättestort mod att gå emot den kultur vi lever i, men det är inte heller något vi gör i vår egen kraft, säger Rebecka.

Boken om Lillys liv är den andra boken som Rebeckas skrivit. Debuten hette ”Ska vi slå vad” och var en tonårsroman.

– Det är två väldigt olika genrer och jag brukar säga att när jag skrev den första skrattade jag väldigt mycket och när jag skrev ”Brev till Syster Lilly” grät jag väldigt mycket.

Det var i januari förra året som Rebecka började sina efterforskningar. Brev, dagböcker, foton och tidningsurklipp kom fram ur allt fler gömmor, och Rebecka sammanställde och skrev rent. I augusti 2016 fick hon själv möjlighet att resa ner till Sydafrika i Syster Lillys fotspår och besöka Shongwe sjukhus, som liksom alla andra missionssjukhus togs över av staten under 1970-talet. Där kunde de sista pusselbitarna läggas på plats till boken.

Sjukhuset har i dag 250 bäddar. Vid en rundtur ställer Rebecka frågan hur länge sköterskeutbildningen som Lilly startade fanns kvar, och får svaret:

”Den har aldrig slutat!”

Årskull efter årskull av sköterskor har utbildats sedan starten 1940.

Rebecka fortsätter att beskriva sina intryck från resan i bokens efterord. Den gamla kyrkan längst bort på sjukhusområdet ligger omgiven av mangoträd. Den håller just på att restaureras, visar det sig. Under snedtaket på sidan av kyrkan började den första sjukvården på Shongwe 1934. Hit kom pojkarna dragande med sjuka på skottkärror uppför kullen.

Femtio meter längre bort står huset som Lillys pappa ritade, den första lilla sjukstugan från 1938. ”Här drog Lilly ut bebisar med tång under svåra förlossningar och opererade när det behövdes för att rädda liv. Här finns det som människor i Sverige offrade till, på den tiden när de hade så lite själva. Och här gav Lilly sitt liv, de bästa åren av det”, konstaterar Rebecka.

Hon låter Lillys egna ord avsluta boken:

”Mången som har gått, har tagit och givit allt i sitt liv som insats. De har gått, utan att veta varthän vägen förde. Moriahöjderna äro många, men världen vet inget om de verkliga hjältarna. Frågan ställes här till oss var och en: Våga vi oss verkligen ut på Guds löften?

Vi skulle våga mera, om vi verkligen hade riktigt klart för oss de obegränsade resurser vi äga genom tron på Honom, som inramat missionsbefallningen emellan sin obegränsade makt och sin ständiga närvaro. Obetingat skulle vi då ge hela vårt liv som insats.

Den insatsen är hög, men vinsten är ännu högre. Det gäller mångtusende själar, som sucka i hedendomens mörka natt. Är jag, är DU villig att ge allt som insats? Vetande, att allt är möjligt för den som tror.”

 

Fakta: Rebecka Fredriksson

Ålder: 36 år.

Bor: Djursdala.

Familj: Gift med Karl-Oskar som är pastor och ungdomsledare i Betel Djursdala, tre barn.

Arbetar: Journalist från början, nu studie- och yrkesvägledare.

Aktuell: Har nyligen släppt sin andra bok, ”Brev från Syster Lilly” (Pärlan Förlag).

Foto: Privat
Dopförrättning i Sydafrika.

Dopförrättning i Sydafrika.

Foto: Privat
[x]
Annons
Annons