Ylva Eggehorn: Jag skrev psalmen med mitt hjärteblod

Sorunda. I Dagens webb-tv-serie ”Så kom sången till” har vår musikredaktör Urban Thoms gett sig ut i landet för att berätta historien bakom älskade kristna sånger. I andra avsnittet samtalar han med poeten och författaren Ylva Eggehorn om millenniepsalmen ”Innan gryningen”.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Kultur

Hur kom sången till?

– För ovanlighetens skull fick jag ett uppdrag. Man ringde mig från kyrkokansliet i Uppsala och frågade om jag ville skriva texten till en ny psalm som skulle sjungas när vi gick in i ett nytt årtusende. Jag svarade att det är en väldigt bra idé, men bra idéer blir inte alltid bra konst.

Ylva Eggehorn började genast fundera kring temat. Tankarna drogs åt det filosofiska hållet, något som kunde ringa in det storslagna i att gå in i ett nytt millennium. Kanske något om tidens gång, livets korthet, generationerna som avlöser varandra och oron för det nya och för framtiden, funderade hon.

– Jag blev mer och mer filosofisk, tills jag kom på tanken – varför inte bara skriva om själva födelsedagsbarnet så att säga. Personen som gett oss den här tideräkningen. Jag ville göra mitt porträtt av Jesus.

Fick du kämpa mycket med texten?

– Ja, jag fick anstränga mig en del. Jag åkte till Sigtuna för att få skrivro och jag minns att jag var väldigt trött och sov en stor del av första dagen. Jag skrev en vers om dagen. Det var inte enkelt. Men för mig var det viktigt att det skulle bli sant.

Ylva ville inte att psalmen skulle sluta med ett påstående, som skulle kunna diskuteras teologiskt. Hon ville i stället avsluta med en stark bild och valet skulle så småningom falla på koltrasten. Den lilla fågeln som sjunger alldeles innan det blir ljust.

–Koltrasten har ingen samfundstillhörighet, vet inga nationsgränser, har ingen partibok. Han bara sjunger.

Nästa fråga blev vem som skulle göra musiken till psalmen. Ylva önskade att Benny Andersson skulle göra musiken. En dröm och en chansning. ABBA-ikonen och mannen bakom några av Sveriges mest odödliga melodier ville gärna hjälpa till. Men två saker gjorde honom osäker. Han hade aldrig tidigare skrivit en psalm och han hade aldrig tidigare skrivit musik till en färdig text.

Efter några månader ringde Ylva Eggehorn upp kompositören, som hade ett dystert besked.

– Benny svarade med en suck. ”Ylva, jag sitter med det här varje dag. Men det fungerar inte, jag tror faktiskt inte att jag kan göra det här”.

– Det kändes som att mitt hjärta sjönk som en sten. Jag ville ju så gärna att hans musik skulle tonsätta den här texten. Så jag satsade allt på ett kort och sa. ”Vi struntar i min text, skicka mig musik. Någonting som du har gjort, så lyssnar jag och skriver något utifrån det jag hör i din musik. Det är inte främmande för mig, det har jag gjort förut”.

Benny lät inte övertygad, men gick med på att pröva. Efter att Ylva lagt på luren frågade hon sig själv hur hon skulle kunna göra en annan text än den hon redan hade skrivit.

– För den hade jag på sätt och vis skrivit med mitt hjärteblod, säger hon.

Nästa dag ringde telefonen. Benny Andersson lät oväntat glad i andra änden. Ylva Eggehorn minns samtalet tydligt.

– ”Vet du vad”, sa han. ”Jag satt här i studion kom att tänka på en polska som jag håller på att jobba med för Orsa spelmän. Och så tänkte jag - vad skulle hända om jag rytmiserar om den. Och vet du vad Ylva, den sitter som en smäck”.

Nästa steg blev att spela in psalmen. Benny Andersson föreslog att Emma Härdelin skulle sjunga in den.

– Han sa att hennes röst är som en violin, och det stämmer verkligen. Vi satt båda i studion och lyssnade när hon sjöng. Det är en outsägligt vacker melodi så som den har blivit, det låter som en gammal fäbodpsalm eller pilgrimssång. Det låter som att någon kommer gående sjungandes över stora stora vidder.

– När Emma Härdelin kom till textraden ”Du är ett barn som ligger på ett jordgolv, du fryser om vi inte griper in” minns jag att Benny vände sig åt mig och viskade ”Ylva, det här är bra”.

Det är inte alla psalmer som fått en egen releasefest. Men det fick millenniepsalmen ”Innan gryningen” och inte nog med det. Två dagar innan releasen blev Ylva ombedd att skriva en sista vers till psalmen. Efter viss vånda bestämde hon sig för att försöka. Drabbad av den dåvarande flyktingkrisen på Balkan föddes slutet av psalmen och så också metaforen om koltrasten.

På nyårsnatten när det nya årtusendet ringdes in över världen sändes ett världsomspännande tv-program som följde tolvslaget runt hela jorden. Ylva Eggehorns och Benny Anderssons milenniepsalm blev det svenska inslaget i denna globala nyårsproduktion.

– Jag är nöjd med koltrasten på slutet. Det här är en sång som vem som helst kan lyssna till och förstå.

Du fick ett beställningsjobb och det du skrev blev din trosbekännelse kan man nästan säga…

– Man kan aldrig veta vad som händer med det som man skapar. Det är en sång för alla tider. Men det kunde ha blivit något väldigt filosofiskt och fint. Det var ju tur att det inte blev det.

Fakta: Ylva Eggehorn

Ylva Eggehorn är känd som poet och författare.

Under åren 1971–1985 var hon journalist på Dagen och mellan 1973–79 skrev hon krönikor i Expressen.

Hon har bland annat skrivit ett stort antal böcker och diktsamlingar samt de älskade psalmerna ”Var inte rädd” och ”Innan gryningen”.

Så kom du då till sist. Du var en främling

en mytgestalt som jag hört talas om.

Så många hade målat dina bilder

men det var bortom bilderna du kom.

Vi trodde du var användbar, till salu

vi skrev ditt namn på våra stridsbanér

vi byggde katedraler högt mot himlen

men du gick hela tiden längre ner.

Du är ett barn som ligger på ett jordgolv

du fryser om vi inte griper in

du rör vid kroppar, hatar orättvisor

du bjuder älskande på moget vin.

Du stiger ut ur alla tomma gravar

du är en vind som säger: det blir vår.

Du kommer som en flykting över bergen

Du följer oss dit ingen annan når.

Du är den sång om livet som jag glömde

den sanning jag förrådde dag för dag.

Jag svek mig själv: den spegel

som jag gömde

bär dina bråddjup, dina anletsdrag.

Kom närmare. Bli kvar hos mig.

Det mörknar

och kanske ljusnar det på nytt igen.

Ditt liv ska bära mig. Jag hör en koltrast

som sjunger timmen innan gryningen.

Annons
Annons