Kurdiskt val avgörande för de kristna i Irak

Irak. Den 25 september hålls folkomröstning om självständighet i irakiska Kurdistan. Även områden som officiellt tillhör Irak, däribland den kristna Nineveslätten, kommer att inkluderas i folkomröstningen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Bebyggelsen i staden Batnaya, på den övervägande kristna Nineveslätten i nordvästra Iraks Nineveprovins, ligger i ruiner.

– Inga civila har återvänt och ingen återuppbyggnad har påbörjats. Det finns ingen el, inga generatorer och inget vatten. Först när rehabiliteringen inleds kommer folk att återvända, säger Khaled Sappoo från den kristna milisen Dwekh Nawsha.

Frågan är till vilken stat de återvänder.

– Vi vet inte om Nineveslätten kommer att tillhöra Irak eller Kurdistan, säger Khaled.

Omtvistad slätt

Den 25 september är det folkomröstning om självständighet i de semiautonoma kurdiska områdena i nordöstra Irak (KRG). Den kommer även att hållas på Nineveslätten som är ett av flera områden som Irak och KRG har tvistat om sedan 2003. För KRG:s del har tvisten löst sig. När terrorgruppen IS intog nordvästra Irak i augusti 2014 retirerade den irakiska armén från dessa områden. I takt med att IS har besegrats har KRG:s armé peshmerga och allierade miliser, däribland Dwekh Nawsha, tagit kontrollen i de flesta av dem.

– Dwekh Nawsha kommer nog att upplösas som milis, men det kommer att finnas kristna enheter inom peshmerga som försvarar Nineveslätten, säger Khaled.

I Batnayas grannstad, Teleskuf, har cirka 20 procent av invånarna återvänt. En av dem är 24-åriga Rita Rostam. Hon vill att Nineveslätten förblir inom Irak.

– Jag litar mer på den irakiska armén än på peshmerga. Glöm inte att det var peshmerga som ledde hit IS, säger hon.

Orolig för framtiden

Rita syftar på att peshmerga först retirerade när IS attackerade området. Hon är orolig för de kristnas framtid. Innan USA invaderade Irak och störtade diktatorn Saddam Hussein 2003 hade landet cirka 1,5 miljoner kristna invånare. I dag beräknas endast kring 250 000 finnas kvar. Utkastet till den kurdiska konstitutionen stipulerar möjlig autonomi för kristna i områden där de är i majoritet. Samtliga tio kristna partier i Irak vill att Nineveslätten får någon form av självständighet, men åsikterna går isär om hur en sådan enhet ska se ut.

– Tanken på en kristen stat är god, men jag tror inte att våra kristna ledare är kapabla att bilda regering eftersom de har olika åsikter. Risken finns att de börjar slåss mot varandra, säger Rita.

Modernare vapen

I staden Dohuk, i KRG, huserar den kristna hjälporganisationen Capni. Dess chef, fader Emanuel Youkhana, anser att den bästa lösningen för Nineveslätten är att den hamnar inom ett självständigt KRG:s gränser. Han tror att peshmerga är kapabla att skydda de kristna.

– Peshmergas reträtt 2014 handlade om en kollaps. IS hade besegrat den irakiska armén som hade modernare vapen än peshmerga. Peshmerga kunde inte ensamma hålla stånd mot IS, säger han.

Nu har peshmerga fått militär utbildning och modernare vapen. Han pekar även på att KRG är sekulärt, medan Irak blir alltmer islamistiskt.

– Hellre 200 000 kristna bland 5,5 miljoner invånare i ett självständigt Kurdistan med öppen kultur och konstitution än 250 000 kristna i ett islamiskt Irak med 35 miljoner invånare, säger fader Emanuel.

Minoriteter på flykt

Srood Maqdasi, ledamot för Bnay Nahrain i KRG:s parlament, är emot att de omtvistade områdena innefattas i folkomröstningen. Han menar att konstitutionsutkastet om autonomi för kristna i områden där de är i majoritet faller för att de kristna nu inte är i majoritet någonstans i Irak. De flesta religiösa minoriteterna är fortfarande på flykt i KRG.

– Prioritet borde läggas på att återuppbygga deras områden så att de kan återvända hem innan folkomröstningen sker, säger han när vi träffas på parlamentet i KRG: s huvudort Erbil.

Srood pekar även på att Nineveslätten är nedlusat med miliser som har olika agendor.

– Risken för konflikter mellan dem är stor. Om de som nu återvänder till Nineveslätten för att börja om på nytt åter tvingas fly så kommer de aldrig att återvända igen, säger han.

Han anser att miliserna måste integreras i en reguljär armé.

– Men det ligger varken i Iraks eller KRG:s intressen eftersom båda vill kontrollera området, säger han.

Ekonomisk kris

KRG befinner sig i ekonomisk kris. Sedan början av 2016 har KRG bara betalt högst 50 procent, av offentliganställdas löner. De offentliganställda från de omtvistade områdena, även de som befinner sig på flykt, har full lön från Bagdad. Hamnar de inom KRG riskerar deras löner att sänkas.

– Nu tänker folk mer på hur de ska överleva än på politik, säger Srood.

Fader Thabet Habib Yousif var kaldeiskkatolsk präst i Iraks näst största stad Mosul som intogs av IS i juni 2014. Alla stadens cirka 35 000 kristna invånare flydde, framförallt till KRG. Fader Thabet är nu flyktingpräst i Erbil. Han tror inte att de kristna kommer att återvända till Mosul, trots att staden befriades i augusti. Frågan är vart de ska vägen?

– Många kristna från Nineveslätten har flytt utomlands. Det finns alltså hus som står tomma på Nineveslätten, säger han.

Det är oklart hur många kristna från Nineveslätten som har lämnat Irak för gott, men det kan röra sig om tiotusentals. Den syriskortodoxa familjen Adel från Mosul hyr en bostad i Erbil och hoppas på att ta sig till väst.

– Det enda som skulle kunna få oss att återvända till Mosul är om vi får en lika stark och sekulär regering som Saddam Husseins, säger 32-åriga Wassan.

Inga planer på att flytta

Familjen känner sig trygg inom KRG: s gränser, men har inga planer på att flytta till Nineveslätten. Wassan och hennes make Zaid är anställda inom den irakiska offentliga sektorn. Zaids föräldrar får pension från Bagdad.

– Vi överlever tack vare att vi får lön från Bagdadregeringen. Om KRG blir självständigt så vet vi inte vad som händer, säger Zaid.

Sadi A Pire är chef för utlandsrelationer på KRG:s näst största regeringsparti, PUK (Patriotic Union of Kurdistan). Han säger att det är dags att lämna Irak, en stat vars gränser drogs av England och Frankrike efter första världskriget.

– De olika etniska grupperna, inklusive vi kurder, har aldrig känt lojalitet mot Irak, säger han när vi träffas på hans kontor i Erbil.

Skyddad flygförbudszon

Efter det första Irakkriget 1991 blev irakiska Kurdistan en USA-skyddad flygförbudszon vilket ledde till de facto autonomi. 2005 garanterades kurderna autonomi i den irakiska konstitutionen. De flesta av världens länder är emot tidpunkten för folkomröstningen, däribland EU och USA. De menar att den kan destabilisera Irak. Irak har olagligförklarat den och hotar med militär intervention. Sadi tror att risken för väpnad konflikt är liten. Valresultatet innebär inte att man lämnar den irakiska federationen. Det kommer att användas som slagträ i fortsatta diskussioner med Bagdad. Faktum kvarstår dock att många invånare i de omtvistade områdena inte är kurder.

– Vi pratar inte om att bilda en kurdisk stat, utan om ett Kurdistan med olika etniska grupper där alla har lika rättigheter, säger Sadi.

Frågan är om minoriteterna kan vara trygga i KRG.

– Man kan aldrig garantera 100-procentig säkerhet, men jag tror att vi kan beskydda dem, säger Sadi.

Bengt Sigvardsson

Fakta:

Efter första världskriget och det Osmanska rikets fall fick kurderna löfte om möjlig självständighet i fredsavtalet i Sèvres, 1920, mellan Turkiet och de segrande västmakterna. Det omintetgjordes 1923 då ett nytt fredsavtal slöts i Lausanne. Kurdistan styckades upp mellan Irak, Turkiet, Iran och Syrien.

I närmare 100 år har kurderna, i framförallt Turkiet och Irak, fört en väpnad befrielsekamp i olika perioder.

Under Saddam Husseins styre i Irak (1979–2003) utsattes kurderna för svår förföljelse.

Efter det första Irakkriget 1991 blev irakiska Kurdistan en USA-skyddad flygförbudszon vilket ledde till de facto autonomi och etablerandet av en kurdisk regionalregering (KRG).

År 2003 invaderade en USA-ledd koalition Irak. Saddam Hussein avsattes. 2005 garanterades kurderna autonomi i den nya irakiska konstitutionen.

Irakiska Kurdistan har cirka 5,4 miljoner invånare.

Fakta: Irakiska Kurdistan

Kampanjen Afrika svälter!
Annons
Annons
Annons
Annons