Dags för ett vuxet samtal om religion

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Kan vi resonera rationellt om religion? Just nu verkar det inte så. Att enstaka religiösa friskolor misskött sig ses som orsak att stänga välfungerande skolor, och det faktum att statliga pengar hamnat i händerna på organisationer med taskig kvinnosyn används som argument mot bidrag till trossamfund.

Det är som att vilja förbjuda idrott för att MMA är våldsamt, eller slopa allt presstöd eftersom det gått till högerextrema ”Nya Tider”. Ingen skulle acceptera generaliseringar av det slaget – men när det handlar om religion går det tydligen bra.

Det offentliga samtalet om religion präglas av en motsättning mellan identitetspolitik och sekularism av franskt snitt.

Den första accepterar vad som helst med hänvisning till att det handlar om minoriteters kultur, medan den andra vill begränsa allt som ens doftar religion. Detta kan framstå som motpoler, men de två attityderna vilar på samma grund: Religionsrelativism. Ingen för rationella resonemang kring konkreta religiösa uttryck, utan båda hanterar religion med svepande generaliseringar: Ja eller nej till allt.

Hur hamnade vi här? Det började med uppfinningen av begreppet religion. Fram till medeltiden betecknade det dygden fromhet. Först i modern tid fick ordet den betydelse det har i dag: En beteckning för system av dogmer och riter som har med det gudomliga att göra. Det nya ordet gjorde det möjligt att klumpa ihop alla trosuppfattningar och betrakta dem som varianter av kategorin religion.

Därifrån var steget inte långt till att tillskriva religion i allmänhet vissa gemensamma egenskaper, och baserat på detta, en viss plats i samhället. Religion är inte rationellt, har det hetat, och kan därför inte blandas med politik. Religiösa övertygelser anses privata och baseras på irrationella saker som känslor och värderingar. Slutsatsen blir att samhället ska tolerera religion, men att det sekulära förnuftet bör stå vid rodret.

Så ser vägen ut till den situation vi har idag. Därför får en terrorist på Kungsgatan eller en urspårad församling på upplandsslätten skolor att tveka inför samarbeten med lokala kyrkor: man är rädd för att komma i kontakt med det skrämmande fenomenet religion.

Men religion i allmänhet finns inte. Vad som finns är olika konkreta kyrkor och samfund, med skilda seder och bruk.

Distinktionen mellan religiöst och sekulärt är dessutom godtycklig. Religiösa övertygelser bygger inte alltid på fakta som kan bevisas vetenskaplig genom laboratorieexperiment – men det gör inte tron på mänskliga rättigheter heller. Alla människor vägleds av perspektiv som inte är empiriskt verifierbara.

Om vi, som det heter nuförtiden, ska kunna ha ett vuxet samtal om religion måste denna distinktion bort. Religiösa övertygelser och praktiker bör hanteras utifrån samma premisser som andra åsikter och handlingar. Har en skola misskött sig? Förklara vad som är fel, rätta till problemet eller stäng skolan. Men använd inte problem på en skola för att misskreditera andra.

Undvik generaliseringar. För i stället sakliga diskussioner om konkreta fall.

Elefanten i rummet är naturligtvis islam, men här gäller samma princip. Det finns en miljard muslimer i världen, vilket gör det svårt att generalisera. Också här måste diskussionerna vara konkreta, och föras utifrån det liberala samhällets grundläggande premisser: Att människor har rätt att själva bestämma hur de inrättar sina liv. Att jag inte håller med om något är inte tillräckligt skäl att förbjuda det. Samma regler gäller alla: Böneutrop kan till exempel prövas mot etablerad policy kring klockringningar, tältmöten och gatuevangelisation à la Pannkakskyrkan. Accepteras de får vi också finna oss i böneutrop.

Ett vuxet samtal om religion kräver något av alla parter. Religiösa människor kan inte dölja sina uppfattningar bakom luddiga formuleringar om privata värderingar, utan behöver kunna ge goda skäl för dem. Politiker och opinionsbildare kan inte utgå från att vissa värderingar är självklara och allmänt omfattade, utan behöver redogöra och argumentera för sina etiska vägval. Det är ansträngande, men låt oss försöka. Annars går möjligheten till ett spännande och viktigt samtal förlorad.

Läs mer om böneutrop

Alla tidigare artiklar

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar
Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Utfrågningarna av partiledarna
Annons