Elisabeth Sandlund: 2018 behöver bli försoningens år

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

År 2017 har lagts till handlingarna. År 2018 är ett oskrivet blad. Ett årsskifte är som vanligt ett tillfälle att blicka både bakåt mot det som varit och framåt mot det som ska komma. Och ett tillfälle att ta ny sats, ibland i form av nyårslöften som alltför ofta brukar vara glömda ungefär när julegranen bäres ut på tjugondag Knut.

Att förutsäga vad som kommer att ske under 2018 är omöjligt. Men att påstå att det, precis som 2017, kommer att bli ett händelserikt år, i Sverige såväl som i världen är en föga vågad gissning.

I den strida strömmen av händelser innebär ett årsskifte, hur mycket uppmärksamhet det än får, inte ett avbrott. Situationen för människor som lider nöd, vare sig det beror på krig, terror och förföljelse eller på svältkatastrofer, får det varken bättre eller sämre bara på grund av att vi börjar skriva en åtta i stället för en sjua när vi anger datum. Politiska omständigheter, på hemmaplan eller långt borta, består, liksom våra personliga förhållanden.

I sin ledare i fredagens Dagen konstaterade Joel Halldorf att 2017 blev det år då Sverige upptäckte syndens verklighet och uttryckte förhoppningen att 2018 därmed ska bli det år då nåden återfinns. Det är en önskan som det finns all anledning att instämma i och som bara kan förverkligas om Kyrkan och kyrkans folk tar uppdraget att sprida det evangelium där nåden förkunnas på största allvar.

Till denna viktigaste prioritet kan läggas ett antal andra.

Den praktiska diakonin, där nöden på nära håll och långt borta efter bästa förmåga lindras, kommer att fortsätta att spela en stor roll.

Till det kommer att inte förtröttas i att utöva också profetisk diakoni, att med Bibeln och den kristna tron som grund slå larm om missförhållanden och peka på möjliga förändringar, att aldrig förtröttas att hävda det okränkbara människovärde som ständigt hotas av relativisering och urgröpning.

Kyrkan ska och kan inte hålla sig borta från samhällsfrågorna. Kyrkans folk måste stå på sig när de som tycker annorlunda hävdar att kristen tro inte har med sådant som politiker ägnar sig åt att göra.

Men kyrkan och varje enskild kristen har också ett ansvar att motverka den polarisering som riskerar att leda till att samhället slits sönder. Det är en svår balansgång att ge tydliga och klara argument för sin sak men samtidigt inta en lyssnande attityd och behandla den som tycker annorlunda med respekt.

Det mesta talar för att det politiska klimatet i Sverige kommer att hårdna under det år som ligger framför oss.

Sannolikheten är överväldigande för att valrörelsen inför höstens val blir hård och skoningslös. Och det är mycket troligt att valutgången leder till en komplicerad situation som får minnet av läget efter valet 2014 att blekna. När stridens hetta har lagt sig måste kursen in i framtiden tas ut. Och då blir försoning, ännu ett av de kristna stororden, en nyckel till framgång.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
alkohol i kyrkan
Annons
knutby
Sommarvärmen
Annons