Elisabeth Sandlund: Det är ayatollorna som styr den svenska skolpolitiken

Att det skulle finnas en koppling mellan religion och bildning är ingen tanke som förefaller ha slagit Ardalan Shakarabi och Anna Ekström.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Det är ayatollorna som styr den svenska skolpolitiken. Civilminister Ardalan Shakarabis personliga upplevelser från sin uppväxt i Iran, där pojkar och flickor skildes åt av en mur redan i förskoleåldern, är det som Socialdemokraterna tar som avstamp när de går till val på att stoppa LM Engströms gymnasium i Göteborg, med anor från 1900-talets början, Stefanskolan i Stockholm och Svenska kyrkans förskolor runt om i landet.

Om nu de senare omfattas av det förslag som presenterades på tisdagsmorgonen. Den punkten valde Shakarabi och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström att inte alls beröra. Av goda skäl eftersom de säkert anar att det folkliga stöd de påstår sig ha snabbt skulle erodera när det står klart för väljarna att mattan ska ryckas undan för alla de förskolebarn som trivs i en miljö där kristna värderingar ger trygghet.

 

Läs mer: S vallöfte: Religiösa friskolor ska förbjudas

 

"Präster och imamer ska inte styra skolorna" upprepade Ekström och Shakarabi. Skolans vuxna ska stå för kunskap och bildning, ingenting annat. Att det skulle finnas en koppling mellan religion och bildning är ingen tanke som förefaller ha slagit dem. I stället hävdade Shakarabi att affärsidén bakom konfessionella friskolor är att öka segregationen i samhället.

Sådana påståenden måste ledas i bevis om de ska ha något värde, annars blir de bara munväder. Av den varan finns det alldeles för mycket i diskussionen om de konfessionella skolorna. Nu behövs substans och hårda fakta.

Ekström och Shakarabi nämnde mer i förbigående att en utredning ska göras om vilken inverkan internationella konventioner kan ha på det spår som S nu slagit in på. Sannolikheten är stor att planen stöter på patrull när den kolliderar med Europarätten.

 

Läs mer: Hårdare krav på dem som vill driva konfessionella friskolor

 

"Det är svårt att se hur ett förbud skulle kunna genomföras utan att bryta mot EU-rätten och Europakonventionen", skriver juristen Hedvig Bernitz i katolska Signums senaste nummer efter en utförlig genomgång av vad som gäller både rätten att starta skola och rätten för föräldrar att välja utbildning för sina barn.

Så även om ministrarna låter kaxiga och säkra på att ha folket med sig är vägen lång till ett förbud mot konfessionella friskolor. Och skulle ett sådant ändå bli verklighet är frågan vad som kommer i stället. Ett parallellt skolsystem, som det var förr i tiden i Sverige, där de som har pengar att betala med kan välja skolinriktning för sina barn medan alla andra lämnas åt sidan? Det låter inte direkt som en S-märkt önskedröm.

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar
Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons