Elisabeth Sandlund: Fortsätt be för Sverige även resten av året

Hur skulle det ha sett ut i världens mest sekulariserade land om en statlig myndighet upp­manat befolkningen att knäppa sina händer?

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Det är oklart om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tänkte på tajmingen eller om det bara var en händelse. Men det är ett faktum att broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” damp ner i brevlådorna kort före nationaldagen, som en påminnelse om att det Sverige vi firade nyligen med hissade flaggor och festligheter av olika slag också är utsatt för faror och hot. Därvidlag skiljer vi oss inte från andra länder, trots att vi har förunnats en unikt lång period av frånvaron av att vara utsatt för väpnad konflikt.

”Ansvaret för vårt lands säkerhet och trygghet är gemensamt för alla som bor här”, slår MSB fast.

Myndigheten manar till solidaritet och förberedelser för allt från ”allvarliga olyckor, extremt väder och it-attacker till militära konflikter”. Som helhet är den lilla broschyren lättillgänglig, balanserad och genomtänkt. Den som möjligen dragit på munnen åt så kallade preppare – personer som fyllt skafferiet med konserver och torrmjölkspulver, införskaffat dunkar för vattenförvaring och skaffat en solcellsdriven radio – kan sluta skratta nu. Allt sådant och mycket annat räknas uppför avbockning i MSB:s checklista.

Ambitionen att informera och förbereda befolkningen är lovvärd. Men det finns en åtgärd som, helt naturligt, saknas i MSB:s broschyr – att be till Gud om beskydd för Sverige.

Läs mer: Bön för Sverige på 184 platser under nationaldagen

 

Hur skulle det ha sett ut i världens mest sekulariserade land om en statlig myndighet upp­manat befolkningen att knäppa sina händer?

Det ansvaret faller på svensk kristenhet och det känns extra viktigt just detta valår. Utgången av kampen om den politiska makten är mer oviss än på länge, ett förhållande som riskerar att leda till hårda tag, polarisering och ett debattklimat där motståndarna misstänkliggörs och smutskastas. Som om inte det räckte tillkommer den överhängande risken för inblandning från främmande makt som nu senast belystes vid partiledarnas möte i Rosenbad i måndags.

Många kristna bad för Sverige på nationaldagen, hemma i kammaren eller tillsammans med andra. Inom ramen för Sverigebönen genomfördes samlingar i de flesta av landets kommuner. Nätverket Vägen gav för första gången möjlighet att framför datorn be tillsammans med Anders Arborelius, Tomas Sjödin, Carl-Erik Sahlberg och undertecknad, ett initiativ som förhoppningsvis fick extra tyngd genom den ekumeniska bredden. För att bara nämna två exempel på samfälld bön.

Läs mer: Böneledare: Nationaldagen ska inte kapas av mörka krafter

 

Bön gör skillnad. Den påverkar oss själva och den kan ändra omständigheter.

Den övertygelsen måste vara en grundbult för varje kristen, en utgångspunkt att återvända till också de gånger när vi inte förstår varför Gud inte ingriper på det vis vi önskar, vid den tidpunkt som passar oss.

Så fortsätt att be för Sverige! Och be inte bara om välgång och beskydd för vårt land utan också för att vi, som har förmånen att leva i fred i en rik nation, ska få kraft och vilja att bidra till en bättre tillvaro för dem som inte är lika lyckligt lottade. Det, om något, borde vara en bön enligt Guds vilja.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons