Elisabeth Sandlund: Porrens roll måste tas på stort allvar

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Under hashtaggen ”tystiklassen” vittnar skolelever om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp. Idrottare på olika nivåer, också stora rubriknamn, har valt beteckningen ”timeout”. Professionella dansares berättelser återfinns på ”tystdansa”. I dag, fredag, börjar vittnesbörden från anställda och lekmän i Svenska kyrkan publiceras på bloggen #vardeljus”.

Det går inte att skönja något slut på #metoo-rörelsen. Dammluckorna har öppnats, flodvågen väller fram. Kraften är enorm.

Missbruket av sexualiteten, Guds gåva till människan, vet uppenbarligen inga gränser. Det förekommer i alla samhällsklasser, inom alla yrkesområden, i alla åldrar. Vem som helst kan drabbas. Detaljerna varierar men mönstret går att känna igen, vare sig det handlar om den äldre kollegan som inte kan hålla tassarna borta från yngsta sommarvikarien, kulturpersonligheten som systematiskt utnyttjar praktikanterna eller mellanstadieeleverna som ger sig på ettagluttarna. Visst handlar det i stor utsträckning om makt och kön. Men dessa variabler räcker inte som förklaring.

Mitt i stormen finns det anledning att reflektera över såväl orsaker som åtgärder. Och även varna för det som kan gå snett.

Orsakerna först: Sexuella övergrepp är inget nytt. De har förekommit genom hela historien. Om de är vanligare nu än för 1000 eller 100 eller 50 år sedan är en öppen fråga som jag dock är beredd att svara ja på. Kanske tog utvecklingen fart i kölvattnet på 1960-talets sexuella frigörelse när allt var möjligt och inget förbjudet. Att den så kallade ”fria kärleken”, som marknadsfördes genom filmer som ”491” och ”Jag är nyfiken gul och blå”, borde innebära att två parter är överens, inte att en av dem tar för sig på den andras bekostnad, glömdes bort i ivern att göra upp med det som sågs som förlegad moralism.

1960-talets filmer upprörde samtiden, inte minst kristenheten. Men i jämförelse med den pornografi som i dag finns tillgänglig på nätet framstår de som oskyldiga.

Läs Dokumentet i dagens tidning och bli förskräckt över hur snabbt utvecklingen har gått och, inte minst, hur långt ner i åldrarna porrtittandet har nått. Det handlar inte längre om nyfikna ungdomar som gluttar i tidningar med ”hemliga sidor” utan om barn, framför allt pojkar, som matas med våldsamma övergrepp.

Tillgången till porr, framför allt våldsam sådan, går inte att tänka bort som förklaring. En annan orsak, som när den skymtar fram i debatten mest används som förmildrande omständighet, är alkoholen. Där vinet går in går vettet ut även på sexualitetens område. Att hämningarna släpper när promillehalten tilltar är ett vetenskapligt belagt faktum. Det kan förvisso vara en förklaring till övergrepp men det får aldrig bli en ursäkt. Den som dricker sig full har ett lika stort personligt ansvar som den som förgriper sig i nyktert tillstånd.

Totalförbud är knappast en framkomlig väg, mot vare sig porr eller alkohol. I det senare fallet krävs som tillägg till den restriktiva svenska alkoholpolitiken en genomgripande attitydförändring, inte bara hos den med så kallat dåligt ölsinne utan också hos omgivningen.

När det gäller pornografin finns däremot möjligheter att ingripa lagstiftningsvägen. En av företrädarna för vår feministiska regering, utrikesminister Margot Wallström, ville häromveckan inte avvisa tanken på lagändringar. Ett exempel på förbud mot de värsta formerna av våldsporr kan hämtas från Storbritannien. En annan möjlighet skulle vara obligatoriska porrfilter i varje ny smart telefon, surfplatta eller dator som kan låsas upp så att det inte hindrar vuxna från att porrsurfa men som åtminstone skulle skydda det uppväxande släktet.

Och till sist några varningar:

Om kraften i #metoo ska få bestående verkan är det viktigt att smått skiljs från stort.

Dåliga skämt om manligt och kvinnligt är inte nödvändigtvis trakasserier. En blinkning eller en kram behöver inte vara upptakten till ett övergrepp.

Andra missförhållanden i samhället, exempelvis ojämlik lönestruktur, är så viktiga att de förtjänar att belysas för sig, inte som en integrerad del av den diskussion som handlar om missbruk av sexualiteten.

Och, sist men inte minst: Alla män är inte förövare, lika litet som alla kvinnor är offer. Enkla svar på svåra frågor förtar kraften i en massrörelse som, rätt hanterad, kan förändra och förvandla hela samhället för all framtid. Elisabeth Sandlund

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons
Annons
Annons