Joakim Hagerius: Hur löser man en olösbar konflikt?

USA:s ambassadflytt till Jerusalem en osäker väg.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

USA har flyttat sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. En flytt som skapar stora spänningar och internationell uppmärksamhet eftersom Jerusalems status är en av de stora frågorna i Israel-Palestina-konflikten. Knesset utropade Jerusalem till huvudstad 1980, något som FN och de flesta stater inte accepterat, och därför har man behållit sina ambassader i Tel Aviv.

Redan 1995 röstade USA:s kongress för att flytta sin ambassad till Jerusalem, men Clinton skrev inte under lagen i rädsla för att flytten från Tel Aviv skulle skada den då pågående fredsprocessen.

Likväl har presidenterna Clinton, W Bush och Obama deklarerat sin vilja att flytta ambassaden, men skjutit upp verkställandet. Sedan 2014 råder något av ett diplomatiskt dödläge i konflikten.

Läs mer: ”Läget i Gaza är jämförbart med en krigssituation”

 

En president i USA behöver adressera konflikten och bidra till att lösa upp en närmast olösbar konflikt. En central fråga är därför hur man bäst bryter ett dödläge. Trump är inte mycket för att vänta. Samtal och diplomati är hittills inte hans främsta kännetecken. Han agerar och gör det snabbt. Somliga tolkar flytten av ambassaden till Jerusalem just som ett medel för att bryta dödläget och få igång en fredsprocess. Andra menar att flytten har gjort USA:s roll som viktig aktör i en fredsprocess helt omöjlig.

Frågan om mål och medel finns också i andra konflikter som verkar olösliga.

I kyrkornas värld kan kristna människor från olika traditioner inte mötas i ett gemensamt nattvardsfirande. Trots att måltiden förmedlar det mest centrala i den gemensamma tron: Att Jesus Kristus har dött, uppstått och ska komma åter. Katolska kyrkans hållning i konflikten är att firandet av måltiden inte kan vara ett medel på väg mot enhet, utan bara kan ses som ett tecken på den enhet som uppnåtts, som ett mål. Firandet kan alltså inte föregripa enheten.

För att bryta ett teologiskt dödläge förespråkar somliga civil olydnad och deltar i nattvardsfirande oavsett kyrkofamilj. Andra menar att måltidsgemenskapen får vänta tills man löst frågan teologiskt. Men för att flytta fram positionerna i denna olösliga fråga ligger sanningen förmodligen någonstans mittemellan: Nattvard som både mål och medel för enhet.

Läs mer: USA blockerar FN-uttalande om Gaza

 

Vid invigningen av ambassaden talade USA:s Israelambassadör David Friedman. Han skrädde inte orden när han beskrev Trumps vision, mod och moralisk klarhet, och tillade att vi kommer stå i enorm och evig tacksamhetsskuld till honom.

I det korta perspektivet, och i skuggan av rapporter om ett 60-tal döda bara på måndagen, är uttalandet mer än lovligt provocerande och verklighetsfrånvänt.

Men om inte USA agerar och bryter ett diplomatiskt dödläge, vem ska då göra det?

En mellanösternexpert bedömer chanserna för Trump att få igång ett fredssamtal till en procent. I brist på andra initiativ är det ändå ett halmstrå att klamra sig fast vid.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons