Joakim Hagerius: Stödet till trossamfund ska inte avgöras av politisk färg

När statens kontrakt med religionens omförhandlas innebär det en balansgång mellan religionsfrihet och särskilt skyddsvärda värderingar, skriver Joakim Hagerius.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Hur ska statens kontrakt med religionen se ut? Allt sedan Svenska kyrkans skiljande från staten pågår en omförhandling av det gamla kontraktet. Ulf Bjereld och Daniel Lindvall överlämnade i dag utredningen till regeringen, en översyn gällande statens stöd till trossamfund.

Det ingick inte i direktivet att utreda om staten ska stödja trossamfund eller inte. Det är därför intressant att de ändå menar att staten bör stödja samfunden eftersom de fyller en viktig samhällelig funktion genom bland annat att möta människors existentiella behov och genom sociala insatser. Men det främsta skälet för staten att stödja trossamfunden är att garantera religionsfrihet, genom att ge alla trossamfund jämte Svenska kyrkan, som fortfarande har en särställning, likartade grundläggande förutsättningar att utöva sin religion.

 

Läs mer: Elisabeth Sandlund: Alexanderhugg är ingen lösning

 

Dagens stöd vilar på ett vagt uppdrag: Att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingarna som samhället vilar på. Därför föreslår utredarna ett tydligare demokratikriterium som grund för statens stöd till trossamfunden. Det blir till att gå balansgång mellan religionsfrihet och särskilt skyddsvärda värderingar som uttrycks i regeringsformen.

Målsättningen är att stödet ska bli mer förutsägbart för trossamfunden och det ska bli svårare för godtyckliga beslut om stöd. På fem grunder ska det vara möjligt att exkluderas från stöd: Om trossamfund rättfärdigar våld, tvång eller hot mot person, om man kränker barns rättigheter, utnyttjande av utsatthet belägenhet, klart överträder principen om alla människors lika värde eller att genom att motarbeta det demokratiska styrelseskicket.

Det är i grunden ett välkommet förtydligande och ett skydd för grundläggande värderingar som vilar på kristen tro och idévärd, inskrivet i regeringsformen.

 

Läs mer: Förslag: Fem skäl att vägra trossamfund stöd

 

Ulf Bjereld lämnade också tydliga besked i tolkningen av exkluderingskriterierna. Att visa "missaktning för en grupp personer med anspelning på kön, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning" betyder inte rätt för staten att neka stöd till Katolska kyrkan, muslimska och judiska samfund som inte erkänner kvinnliga präster, imamer och rabbiner.

Religionsfriheten kodifieras i europakonventionen och ger små möjligheter för svensk lagstiftning att omtolka. Detsamma gäller rätten för trossamfund att inte tvingas viga samkönade par och fortsatt rätt till omskärelse av religiösa skäl.

När statens kontrakt med religionen omförhandlas innebär det en balansgång mellan religionsfrihet och särskilt skyddsvärda värderingar. I presentationen av utredningen balanserar utredarna detta på ett mycket förtjänstfullt sätt. Också genom förslaget att det inte bör vara regeringen som beslutar om stöd till trossamfund, utan ett av regeringen tillsatt råd med erforderlig sakkunskap. Ett välkommet förslag. Stödet till trossamfund ska inte avgöras av politisk färg.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons