Joakim Hagerius: Sverige behöver kristet ledarskap

Frågorna är så stora att alla goda krafter behöver samlas.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

När träder vår tids Nathan Söderblom ut på demokratins mäktiga torg? Det frågar sig Pär Nuder i en krönika i Dagens Industri (den 11 juni). Vad är det som får en svensk, före detta statsråd och finansminister, att efterfråga en teolog och ärkebiskop från tidigt 1900-tal?

Är det så enkelt att ”religion trendar” som vi kunde höra i radioprogrammet Spanarna i veckan som gick?

Med blicken på framtiden spådde Maja Aase att svenskarna kommer åka på helg och sommarkurser i teologi. Att det blir lika självklart med samtal om trosföreställningar som att gå på ett spinningpass. Man måste ju ta hand om både själ och kropp. Även en sekulär svensk behöver tala om livet och de stora frågorna konstaterade spanarna.

Ja, kanske är det så att svensken också är människa. Enligt Pew Research Center är 84 procent av världens befolkning religiös och 2030 spås siffran vara 88 procent.

Religion ligger onekligen i tiden. I en lång artikel i senaste numret av Tidningen VI skriver Kristina Lindh att ”teologerna kommer ut” på de stora tidningarnas kultursidor och analyserar samhällsskeenden och hjälper oss att förstå en religiös värld. Att det är mötet med världen, bland annat genom invandringen, som fått svensken att fråga efter sitt eget historiska arv och där upptäckt en kristen tro. Lindh menar att kulturredaktörer och sett behovet och bemannat upp med skribenter.

Politiker vaknar senare och de har svårare att se och förhålla sig till religionens roll i samhället.

Detta enligt Mats Svegfors rapport ”Politiken och det postsekulära Sverige”. Därför är det intressant att det just är den tidigare socialdemokratiske toppolitikern Per Nuder som frågar efter Nathan Söderblom.

Nuders fråga handlar om mer än själslig omsorg och allmän förståelse för religion. Jag hör honom beskriva behovet av en samlande kraft som förmår representera mer än sitt eget sammanhang. Och i en fri tolkning: Någon som inte är vänster eller höger och som inte heller behöver vinna val vart fjärde år. Någon som talar från en annan utgångspunkt och med förmåga att förena motsättningar, eftersom integration är ödesfrågan för Sverige och Europa.

Nathan Söderbloms Europa var splittrat och sargat av krig. Sociala och politiska motsättningar var stora då som nu.

Han såg i sin tid en utmaning så stor att ingen ensam aktör själv kunde ge lösningen på den.

Just därför svarade han med att samla ihop kyrkan i ett gemensamt fredsinitiativ. För det tilldelades han Nobels fredspris 1930. Ekumenik blev ett sätt att svara på samtidens utmaning.

Vår tids utmaningar är stora nog för att motivera ett liknade initiativ. Behovet av integration är tillräckligt stort för att samla samhällets alla goda krafter i ett gemensamt initiativ. Och det vore konstigt om inte kyrkan förmådde sig att ta upp Söderbloms mantel och ikläda sig detta ledarskap i Sverige.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons