Joel Halldorf: Spelreklamen lurar oss tro att vi köper gemenskap

Fler spelbolag ägnar sig åt allt aggressivare marknadsföring, med följden att människor ytterligare dras djupare in i beroende.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Det kan vara svårt att tro, men det fanns en tid då reklamens syfte var att upplysa konsumenter om en produkts kvaliteter. I dag har marknadsförare högre mål och betydligt mer sofistikerade metoder. De vill få oss att knyta an till varorna på ett djupare, närmast existentiellt, plan.

Douglas B. Holt, tidigare professor vid Harvard University, undersöker detta i den moderna marknadsföringsklassikern ”How Brands Become Icons: The Principles of Cultural Branding”. Holts tes är att vissa varumärkens exempellösa framgång beror på att de förmått fånga upp tidsandans trauman.

I alla kulturer finns rädslor som skapar obehag eller till och med ger ångest. Om ett företag lyckas identifiera dessa, och dessutom kan erbjuda sin produkt som en slags lösning på dilemmat kan det snabbt bli marknadsledande. Varan blir en kulturell ikon som tilltalar sin samtid just för att den talar till den.

Ett exempel är Apple. År 1984 lanserade man sin persondator genom en kampanj som adresserade rädslan för konformitet. Det fanns en längtan efter att få vara en unik individ och samtidigt en utbredd fruktan för likriktningen i det moderna samhället. Den rebelliska 68-generationen hade vuxit upp, och nu satt allt fler där med villa, volvo och vovve.

Vad var lösningen? Köp en MacIntosh: Då ser du till att året 1984 inte blir som boken ”1984”, hette det i Apples reklam.

Succén var ett faktum. Apple hade lyckats: De identifierade traumat, och erbjöd sin produkt som en lösning på problemet. Vill du vara en autentisk, äkta individ i de anonyma kontorslandskapens tid? Arbeta på en MacIntosh i stället för på en PC!

I dag menar marknadsförare att det existentiella värde som mest av allt efterfrågas är gemenskap. Man betonar därför vikten av en produkts "linking ability" – dess förmåga att knyta samman människor.

Företagen har insett något fundamentalt om människan: Att vi är varelser som söker gemenskap. Nu försöker alla presentera sina produkter som lösningar på problemet. Handla detta, så bryts din isolering!

Det mest absurda exemplet är den reklam för nätbaserad vadslagning som sköljer över oss just i samband med stora idrottsevenemang som det pågående fotbolls-VM. Känns det som att deras reklam är över allt? Det är för att den är det. År 2017 ökade branschen reklaminvesteringarna med 43 procent jämfört med året innan, och det verkar fortsätta uppåt.

Den produkt man säljer är alltså plattformar där människor kan spela bort pengar. Men reklamen talar om mod, glädje, att aldrig behöva ha tråkigt – och mest av allt: gemenskap.

Läs mer: Riksdagen röstar om aggressiv spelreklam
 

Man erbjuds att bli del av ”betting communities” – vadslagningsgemenskaper. En del reklamfilmer tar det ett steg längre och visar vänner som omfamnar varandra på läktaren, kompisar som spelar fotboll ihop eller tar ett dopp en varm sommarkväll. Många bolag använder också kändisar, och lockar med möjligheten att bli del av samma gemenskap som Måns Zelmerlöw, Patrik Ekwall, Mikael Persbrandt eller den störste av dem alla: Zlatan Ibrahimovic.

 

Det här är smått absurt, för det är svårt att tänka sig en mer solitär aktivitet än vadslagning framför datorn. Nätpoker spelas enligt undersökningar typiskt nattetid och i ensamhet.

Dessutom är det en verksamhet som följs av stora sociala problem. Nästan en halv miljon svenskar har problem med sitt spelande, och bland unga män är andelen 5 procent. Nära 200 000 människor lever med någon som har allvarliga problem med spelande, och 80 000 av dem är barn.

Men fler spelbolag ägnar sig åt allt aggressivare marknadsföring, med följden att människor ytterligare dras djupare in i beroende.

Det här är en mörk aktivitet som isolerar mer ju djupare man dras in i den. Därför är reklamen så förrädisk: En ensamhetsaktivitet som nätgambling framställer sig som gemenskapsskapande. Man har identifierat en smärtpunkt i vår moderna, västerländska kultur, nämligen längtan efter gemenskap. Den utnyttjar man cyniskt för att sälja en produkt som i själva verket skapar mer ensamhet.

Läs också: Kristen missbruksvård: Nätkasinon är största bovarna

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Val 2018
Skogsbränderna
Annons
Annons