Konvertiter offer för skärpt politik

Ledare

Stängslen har byggts och säkerhetsvakterna har fått sina uppdrag. Gränsen mellan Danmark och Sverige förvandlades natten till måndagen till ett oöverstigligt hinder för den som inte kan identifiera sig på det sätt som den svenska regeringen anser nöjaktigt.

Vädjanden och protester från alla tänkbara instanser med humanitär inriktning, inklusive FN, hade ingen effekt. Nu ska flyktingströmmen stoppas, till varje pris.

Och det är ett pris som de mest utsatta får betala.

Det handlar om dem som aldrig lyckats få en id-handling i hemlandet, dem som förlorat allt, inklusive sitt pass, på färden över Medelhavet, dem som var för späda, sjuka eller svaga för att klara flykten och som nu förgäves får vänta på en återförening med de starkare familjemedlemmar som rest i förväg.

Problemen för alla danska och svenska medborgare som pendlar över sundet ska självfallet inte förringas. De är beklagansvärda och ställer till bekymmer både för individer och för hela regionens näringsliv men någon humanitär katastrof utgör de inte.

Sverige inte bara deltar i kapplöpningen mot en medmänsklig bottennivå vi ligger i tätklungan tillsammans med sådana länder som Ungern, mot vilka kritiken från samma regering som nu lagt om kursen var skoningslös.

Som om inte detta vore nog kommer nu signalerna om att Migrationsverket skärpt tonen mot de flyktingar som anger förföljelse på grund av kristen tro som asylskäl.

De senaste veckorna har Dagen berättat om två av alla aktuella fall. Abdulwahid Sadiqi i Junsele var kristen redan när han kom till Sverige – men Migrationsverket tror inte på hans dopintyg från Afghanistan.

Hans landsman Kazem Rezane i Föllinge mötte Jesus under asylprocessen – men Migrationsverket tror inte att han är kristen ”på riktigt”. Ortens kyrkoherde görs till lögnare när hennes intyg om att Kazem inte bluffar avvisas.

Det är ingen nyhet att konvertiter misstrotts av myndigheterna så att den som inte ansetts kunna ge en nöjaktig redogörelse för sin teologi (eller för de liturgiska färgernas innebörd) avfärdats och skickats tillbaka till ett ovisst öde i ett hemland där det är straffbart att lämna den muslimska tron. Det fanns dock en förhoppning att situationen hade förbättrats inte minst genom att handläggarna fått bättre utbildning med medverkan av kristna företrädare.

Att klockan nu förefaller vara på väg att vridas tillbaka är en av alla olyckliga följder av den skärpta flyktingpolitiken.

Abdulwahid och Kazem och deras olyckliga medbröder och -systrar på andra håll i landet har kommit till Sverige för flera år sedan. De har sett fram emot ett liv i gemenskap med andra kristna i ett land där religionsfriheten påstås hållas i helgd. Nu riskerar också de att bli offer för svenska politikers panikåtgärder. Det är inte bara inhumant utan rent av otillständigt.

Annons
Annons
Annons
Annons