Nyttig granskning av asylpolitiken

Europadomstolen kan ge konvertiter nytt hopp, skriver Elisabeth Sandlund.

Ledare

Hos juristerna i Europadomstolens stora kammare hamnar bara de allra viktigaste målen som gäller hur staterna lever upp till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sverige har suttit på de anklagades bänk endast vid tre tidigare tillfällen. 1996 och 2012 friades staten medan det 2013 blev en fällande dom. Den gången gällde det en man som smygfilmat sin nakna styvdotter och som många år tidigare friats av svensk domstol.

En fällande dom är en nesa och i och för sig inget att trängta efter för medborgarna i ett land som med rätta är stolt över sina demokratiska traditioner och sin respekt för alla människors lika rättigheter.

Men de flyktingar som fruktar att de ska kastas ut ur landet trots att de riskerar förföljelse, misshandel, fängelsestraff och till och med avrättning på grund av att de konverterat till den kristna tron skulle få nytt hopp om domstolen beslutar sig för att ge svenska staten en rejäl näsknäpp.

Att varje individ ska få en individuell prövning är en grundbult i den svenska migrationslagstiftningen. Även om Europadomstolen skulle fastslå att den iranske mannens mänskliga rättigheter kränks när hans nyfunna kristna tro inte godtas som asylskäl innebär det inte att varje person som kallar sig konvertit automatiskt får rätt att stanna i Sverige.

Men det skulle göra det svårare för Migrationsverkets tjänstemän och Migrationsdomstolarna att bortse från vikten av att inte bara vara kristen i själ och hjärta utan också möjligheten att utöva sin religion i det hemland som inte accepterar konvertering. På den punkten är Europakonventionen, liksom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, glasklar.

Formuleringen ”att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor” lämnar inget i övrigt att önska när det gäller tydlighet.

Ändå finns många vittnesbörd från konvertiter om hur de fått förslaget att dölja sin kristna tro för att kunna överleva i hemlandet, en propå som vittnar inte bara om bristande respekt för de mänskliga rättigheterna utan också om dålig insikt i vad det vill säga att vara kristen.

Kunskapsläget hos migrationsmyndigheterna har förbättrats genom insatser inte minst från kyrkornas håll de senaste åren. Men att det är lång väg kvar kan såväl konvertiter som de människor inom kyrkan som försöker stötta dem berätta om. En bakläxa i Europadomstolen skulle påskynda processen och öka trycket på beslutsfattarna att ta större och berättigad hänsyn till risken för religionsförföljelse som asylskäl.

Att stora kammaren tar upp den iranske mannens fall är en framgång i sig. Utslaget kan bli livsavgörande för många fler.

Annons
Annons
Annons
Annons