Om Uppdrag granskning: "Inga svavelosande predikningar om synd och straff"

Dagens Elisabeth Sandlund kommenterar kvällens "Bögbotarna i Svenska kyrkan" i SVT:s Uppdrag granskning.

Ledare

Marknadsföringen i olika medier av SVT:s program om de så kallade bögbotarna i Svenska kyrkan är i full gång inför sändningen på onsdagskvällen. Risken finns att de tittare som väntar sig snaskiga avslöjanden blir lika besvikna som redaktionen för Uppdrag granskning bör ha blivit av det resultat de uppnått genom att missbruka själavårdssamtalets helgd genom att utnyttja dold kamera.

Här förekommer nämligen inga svavelosande predikningar om synd och straff, inga mustiga bibelcitat, ingen handpåläggning, ingen andeutdrivning, inget tal om att bota homosexualitet. Ett är säkert: Sådant hade inte klippts bort om det förekommit. Tvärtom hade det blivit huvudnummer i programmet.

Vad vi får se är några präster, nogsamt utvalda av Uppdrag granskning med kriteriet att de har anknytning till den kyrkopolitiska nomineringsgruppen Frimodig kyrka, som tar emot en ung man som säger sig ha ett allvarligt problem i livet som han vill ha Guds hjälp med. Prästerna lyssnar, de tar honom på allvar. De försöker ömsint och försiktigt utröna bakgrunden. Och de ger, föga överraskande, uttryck för att Gud kan hjälpa, att bön har betydelse men framhåller också att det inte finns någon automatik som alltid ger omedelbara resultat. Hör hans bön, ta emot hans längtan, ber en av de uthängda prästerna. Det är en nyckelfras som karaktäriserar hans och hans kollegers hållning.

Den största besvikelsen ligger dock på ett annat plan. De officiella företrädarna för Svenska kyrkan, med avgående ärkebiskop Anders Wejryd i spetsen, tävlar om att förklara hur galet de fyra präster som figurerar i inslaget bär sig åt när de oklokt mycket går konfidenten till mötes. Trösten är att det såg ännu värre ut för 20 – 30 år sedan, att resan in i det moderna samhället fortfarande pågår.

Av den attityd som kyrkostyrelsen gav uttryck för när man i juni 2009 beslöt att bryta den ekumeniska överenskommelsen och bejaka samkönade äktenskap finns inte ett spår. Då betonades vikten av respekt för alla dem inom Svenska kyrkan som står fast vid uppfattningen att utlevd homosexualitet inte är i enlighet med Guds vilja.

Inte heller får tittarna ta del av någon som helst kritik av tillvägagångssättet. Sådan kan förstås ha förekommit från Svenska kyrkans sida. Den som har fått för sig att undersökande journalistik i TV:s tappning handlar om att ge en rättvis bild av vad intervjupersoner uttrycker misstar sig grovt. Sådant tillåter inte den i förhand fastslagna dramaturgin.

Annons
Annons
Annons
Annons