Slaveri i alla former handlar om pengar

Stor efterfrågan på sexslavars tjänster en skamfläck för Sverige, skriver Elisabeth Sandlund.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Den 18 oktober har av Förenta Nationerna utsetts till Anti-slavdag. Det handlar inte om en historielektion när omänskliga förhållanden för länge sedan står i centrum utan om att sätta strålkastarljuset på att uppemot 30 miljoner människor runt om i världen lever i någon form av slaveri.

I Storbritannien, det land där William Wilberforce och hans kristna vänner årtiondena runt sekelskiftet 1800 envetet arbetade för att avskaffa slavhandeln, anses Anti-slavdagen så viktig att parlamentet lagstiftat om att den ska högtidlighållas. I vårt land verkar intresset däremot minst sagt måttligt.

På Svenska FN-förbundets webbsajt ger sökfunktionen noll träffar. Och går man vidare till Google visar det sig att det enda ställe i landet där problemet uppmärksammas verkar vara Karlskrona, vars pingstförsamling, där Dagens gästkrönikör Ulf Sundkvist är pastor, erbjuder ett gediget program.

Det bristande intresset är förvånande. Kanske beror det på att ordet ”slaveri” lockar fram bilder av svarta människor som plockar bomull på plantagerna i de amerikanska sydstaterna under unison sång av ”Swing low, sweet chariot”, alltmedan den vite slavägaren klatschar med piskan mot sina ridstövlar för att förmå dem att öka arbetstempot.

Den bild som i stället borde tona fram för den inre synen är småbarn som sliter i smutsiga fabriker under dygnets alla vakna timmar utan möjlighet till skolgång för att tillverka billighetsprodukter för västvärldens marknader.

Eller tonårsflickan som utnyttjas som hushållshjälp med bara bristfällig kost och undermåligt logi som ersättning. Eller – och nu börjar det brännas – en ung rumänsk kvinna som lurats utomlands av samvetslösa landsmän, fråntagits sina id-handlingar, knäckts, kränkts och hotats och tvingats utföra sexuella tjänster för grova pengar som hamnat i kopplarnas fickor.

Det sista fallet är autentiskt. Beskrivningen är hämtad ur åtalet mot två personer, en man och en kvinna, som inom kort ställs inför rätta i Stockholm, åtalade för människohandel och grovt koppleri. De har haft ett helt stall av prostituerade men den enda som vågar ställa upp och vittna i rättegången är denna kvinna, som numera har skyddade personuppgifter och tillfälligt uppehållstillstånd någonstans i Sverige. Hennes olyckssystrar är tillbaka i hemlandet, skräckslagna för de repressalier som kan drabba dem och deras anhöriga om de berättar om vad de varit med om.

I antislaveriorganisationen Walk Frees färska rankinglista över världens alla nationer hamnar Sverige som sig bör långt ner, på sjätte plats från slutet, långt efter värstingländer som Mauretanien, Haiti och Pakistan. Ändå räknar Walk Free med att mellan 1 200 och 1 300 människor, varav en tredjedel barn och unga under 18 år, lever under slavliknande förhållanden i Sverige.

I definitionen ingår bärplockare som arbetar för svältlön och personer som tvingas tigga. Men en avsevärd andel utgörs av framför allt kvinnor som blir sexuellt utnyttjade.

”Det handlar om modern slavhandel, ingenting annat”, säger en av de poliser som hållit i den utredning som nu lett fram till åtal till Dagens Nyheter. Han fortsätter: ”Numera är det lättare att få hem en prostituerad än att få en pizza hemkörd efter klockan 24 i Stockholm. Och tyvärr är det bara att inse att efterfrågan tycks vara enorm.”

Slaveri i alla de former de förekommer i dag, ute i världen och i vårt eget land, handlar om samma sak som slaveri alltid handlat om: pengar. 1700-talets slavhandel genererade enorma belopp till dem som organiserade den och till slavskeppens redare. Sydstaternas plantageägare byggde upp rikedomar tack vare tillgången på billig arbetskraft.

I dag tjänar kopplare och hallickar fantasisummor genom att tvinga kvinnor till prostitution. Det är en verksamhet som fortsätter så länge det finns personer som inte drar sig för att betala för sexuella tjänster. Ett tjugotal män har åkt fast i den senast uppnystade härvan. Flera hundra har klarat sig undan straff eftersom polisens resurser inte räcker till.

Ska dagens slaveri i vårt eget land få ett slut krävs detsamma som på Wilberforces tid en ny moral, både på samhällets och privatlivets område.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons
Nyhemsveckan
Annons
Annons