Svidande bakläxa kräver omstart

Luddig lag om barns rättigheter är värre än ingen lag alls.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Ingen vågar säga att det inte är viktigt att se till att barn har det bra, att de får växa upp under trygga omständigheter och att deras mänskliga rättigheter tillgodoses. De flesta är också beredda att omsätta sådana honnörsord i praktiken, även om åsikterna om vad som är barnens bästa kan gå isär i konkreta fall. Planen att göra FN:s barnkonvention, som Sverige ratificerade redan år 1990, till svensk lag kan därmed tyckas självklar och föga kontroversiell.

Men en lag är bara meningsfull om den håller i skarpt läge. Den måste gå att använda i domstol för att avgöra vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. En luddig lag som tillämpas godtyckligt kan vara sämre än ingen lag alls.

Lagrådets viktigaste uppgift är att se till att de lagar som riksdagen stiftar håller måttet. Deras hårdföra kritik mot regeringens förslag till hur barnkonventionen ska förvandlas till lagstiftning förtjänar att tas på största allvar.

Regeringen har fått en rejäl bakläxa och därmed en uppmaning att göra om och göra rätt. Det är lätt att förstå och dela besvikelsen hos alla de organisationer, inte minst kristna, som engagerat sig för att barnkonventionen ska bli lag. De har fog för sin uppfattning att processen redan har tagit alldeles för lång tid.

Men just den som ivrar för att barnens rättigheter ska tas till vara och förstärkas har anledning att verka för att lagstiftningen blir så vattentät och hållbar som det bara är möjligt.

Hur komplicerad frågan är förstås bäst genom praktiska exempel. Det finns de som argumenterar för att surrogatmödraskap ska bli reglerat och tillåtet i Sverige. Hur kan det hävdas stå i samklang med barnets bästa att det inte får rätt till att lära känna vare sig sin biologiska mor eller sin biologiska far utan kommer till världen enbart för att tillfredsställa vuxnas önskan om ett föräldraskap?

Var kommer barnets bästa in när Försäkringskassan bestämmer att en ansökan om personlig assistans ska avslås, eller att redan beviljade insatser dras in trots att det finns dokumenterade hjälpbehov, så att ansvaret kan lämpas över på andra instanser i samhället eller landa i redan hårt pressade föräldrars knän?

Eller, för den delen, vem tänker på det skolbarn som trivs alldeles utmärkt i sin friskola men som – om regeringen får som den vill – riskerar att bli tvångsförflyttad till en kommunal skola när en illa genomtänkt vinstbegränsning får genomslag?

Det är inte så enkelt som det ser ut, detta med att göra barnkonventionen till lag. Konsekvenserna skulle ha varit utredda och hanterade redan innan förslaget hamnade på lagrådets bord.

Nu blev det inte så. Då krävs en omstart där regeringen gör klokt i att lyssna på synpunkterna från de delar av civilsamhälle som brinner för barnens bästa. Som läget är nu borde öppenheten för goda råd vara total.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Annons
Annons
Upprop mot utvisningar
Annons
Annons