Baptisten Jakob Byström påverkade hela Sverige

När Jakob Byström föddes 1857 förföljdes baptister i Sverige. 49 år senare­ tar han som baptistpredikant och nykterhetskämpe plats i Sveriges­ riksdag. Möt en de män som med mod, klokskap och fram­åtanda la grunden för det öppna och fria samhälle vi i dag tar för givet.
I år är det 160 år sedan Jakob Byström föddes.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Bland ungarna i torparen Ol Salmonssons söndagsskola i Lännäs by fanns en pigg bondgrabb som hette Jakob. Han skulle bli riksdagsman och missions­ledare, men det kunde ju inte Ol veta.

Överallt på sina många resor hemma och utomlands skulle han berätta om hur tacksam han var för Ol Salmonsson och hans torftiga stuga där han fann en tro som bar honom resten av livet­.

Från den lilla byn utanför Örnsköldsvik drog Jakob Byström via Betelseminariet i Stockholm till USA. Kanske var det där han lärde sig att leda med självförtroende.

Tillbaka i Sverige rörde han sig lika obehindrat i baptistkapell som i sockenkyrkor, i Sveriges riksdag eller vart än hans engagemang förde honom.

Han beskrivs som ”en ovanligt talangfull ledare, omtyckt och godhjärtad, hjälpsam och glad”. Han verkar ha tillhört de där gudabenådade som trots en enorm arbetsbörda aldrig tycktes stressad.

Han samarbetade gärna med andra samfund, nykterhetsförbund och partier och fick goda vitsord även av sina meningsmotståndare. Han sades påverka ”genom sin kristliga karaktär, sina goda råd och sin osjälviska idealitet”. Och han hade ett särskilt hjärta för de fattiga, även om han inte var så direkt inblandad i socialt arbete.

Han var en uppskattad talare i såväl Sverige som i Norge, Finland, England, Tyskland och Amerika, och höll föredrag ”med allvar och godmodig humor”. Hans bilder var träffande, ofta drastiska. Ett av hans nykterhetsföredrag hade temat ”Vin gör lösaktigt folk och starka drycker göra buller.”

Söndagsskolan låg honom varmt om hjärtat och han talade själv gärna både om och till barn. När han höll ett föredrag om pedagogik för söndagsskollärare i Florakyrkan i Stockholm 1905 talade han om fem gubbar som han brukade lyfta fram: Vanliga gubben, mångubben, snögubben, jordgubben och tomtegubben, med tillhörande sedelärande berättelser om att vörda ålderdomen, leva i renhet, glädja andra och slå vakt om hus och hem.

På nyåret 1907 hade han 1 000 barn framför sig i Salemkapellet i Stockholm. Då ritade han och talade om bockar: Gungbrädesbocken och leken, sågbocken och arbetet, Magnus Stenbock och hjältedåden i Sveriges historia, skrivbordsbocken och nyttan av kunskap och om Stenbockens stjärnbild och Betlehemsstjärnan.

Källor: ”Svenska folkrörelser II”. Red. Gunnar Westin (Lindfors 1937), ”Nykterhetsrörelsens Banérförare”. W. Skarstedt. (N. J. Schedins Bokförlag 1903) ”Svensk söndagsskola genom 100 år.” Red. George Fredén (Westerbergs 1951)

Fakta:

Engagerade sig i nykterhetsrörelsen

Han var tidigt med och byggde upp nykterhetsrörelsen i landet. När han lämnade sin pastorstjänst i Eskilstuna skrev en tidning att nykterhetsverksamheten i länet nästan uteslutande var Jakob Byströms verk.

Sedan han flyttat till Stockholm blev han en av de främsta ledarna för landets Blåbandsföreningar. Han verkade för nykterhet också som samfundsledare och politiker, och röstade i riksdagen för ett rusdrycksförbud. Han satt i otaliga kommittéer och utredningar om nykterhetsfrågor.

Tidslinje

1857 den 15 maj föds Jakob Byström på en bondgård i Lännäs väster om Örnsköldsvik.

1875 låter han döpa sig.

1876 blir han rese­predikant i hemtrakterna.

1878 börjar han på Betelseminariet, Svenska Baptistsamfundets, SB:s, predikantskola i Stockholm.

1882 studerar han vid baptisternas Colgate university i staten New York.

1883 är han biträdande pastor i en baptistförsamling i New York.

1884 blir han pastor i Eskilstuna baptistförsamling och gifter sig med den tolv år äldre Louise Thunell.

1885 startar han veckotidningen Svenska Härolden, från 1895 en del av Veckoposten.

1887 blir han ledamot av blåbandsrörelsens centralstyrelse. Bland annat sekreterare och kassör fram till 1909.

1889 flyttar han till Stockholm och blir redaktör för SB:s tidning Veckoposten till 1932.

1890–1919 är han chef för SB:s bokförlag.

1892 blir han sekreterare och kassör för SB:s yttre mission.

1892–99 är han redaktör för tidningen Blå Bandet.

1892 väljs han in i Allmänna svenska nykterhetsförbundets centralkommitté.

1896 tar han som liberal plats i Riksdagen, samtidigt som Karl Staaff och Hjalmar Branting.

1898 deltar han i söndagsskolans världskongress i London.

1900 är han vice ordförande i det nordiska nykterhetsmötet i Kristiania (Oslo).

1902 blir han ledamot i Kungliga maltdryckskommittén ansvarar för det nordiska nykterhetsmötet i Stockholm.

1902 till 1931 är han ordförande i SB:s årskonferenser.

1905–1922 leder han SB:s yttre mission.

1905 och 1910 är han ordförande i de första frikyrkomötena.

1910 blir han riddare av Vasaorden.

1911–1920 är han ledamot av den statliga nykterhetskommittén.

1914–36 är han ordförande i SB: s missionsstyrelse.

1918–28 är han ordförande i Blåbandsrörelsen.

1922 dör hans fru.

1947 den 21 augusti går Jakob Byström ur tiden.

Annons
Annons
Annons
Annons