Dansa en gudstjänst – går det?

Ransäter. Fira gudstjänst med kroppen kan vara ett sätt att locka nya andaktsbesökare. Det tror i alla fall Cecilia Hardestam och hennes medarbetare i Projektet Dansa tro – dansa liv.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

På spelmansstämman i Ransäter i Värmland tidigare i år gjorde deras dansmässa succé och framöver ska den bli ett årligen återkommande inslag.

– 170 personer strömmade till för att fira med oss. Vi fick bilda tre cirklar så att alla kunde dansa med, säger Cecilia Hardestam som är projektledare.

Mässan består av 10 danser och innehåller nattvardsgudstjänstens alla ordinarie delar. Det är den första inom Svenska kyrkan där mässans alla delar dansas fram.

– En dansande andakt talar till fler sinnen, säger Cecilia Hardestam.

– Hos oss i Karlstad pastorat firas numera regelbundet dansmässa. Stegen är enkla och upprepas i korta sekvenser om och om igen. Alla är välkomna att vara med och vi dansar bland annat en tolkning av bönen Fader vår. Det enda prästen behöver göra är att läsa instiftelseorden vid nattvarden.

Karlstads, Lunds och Stockholms stift har tillsammans fått pengar, som en av 27 delsatsningar inom Svenska kyrkans nationella satsning Dela tro – dela liv, för att utveckla och undersöka hur gemensam dans kan berika gudstjänstlivet. I september startar en utbild-ning­ för att inspirera andra­ kyrkor att införa dansmässor.

– Intresset för att vara med och utveckla dans i gudstjänstlivet var glädjande stort, alla sökande fick inte plats, säger Cecilia Hardestam.

De 28 personer som kom med träffas fem helger under 1,5 års tid.

De får bland annat uppleva en danshelg med tyske franciskan-munken Broder Georg samt en inspirationsresa till England för att dansa med nunnor.

– Kyrkan efterlyser förnyelse men upptäcker den inte alltid när den finns där. En dansande mässa kanske inte alltid fungerar på grund av trånga kyrkorum, men ofta kan man frigöra plats till exempel genom stapelbara stolar. Finns bara fysiskt utrymme passar dansmässan i både små och stora sammanhang, säger Cecilia Hardestam.

På Ransäterstämman var lovorden över dansmässan många och odelat positiva.”Det var skönt att få gå i ring, att höra vacker musik och att göra tillsammans med andra” var en vanlig kommentar från förstagångs besökare.

Boel Elow-Henckel, ordförande i Karlstad domkyrkas församlingsråd, var också mycket positiv efter att prövat på kroppsburen mässa för första gången.

– Människan har många språk, inte bara orden, säger hon. Vi bör ta tillvara och också utveckla de möjligheter vi alla har fått i vår skapelse.

Inom psykologi och läkarvetenskap kommer allt mer forskning om dansens betydelse för människans välmående och känsla av mening.

Ett viktigt bidrag står Eva Bojner Horwitz, doktor i socialmedicin och dansforskare vid Uppsala universitet för, med sin avhandling­ om dans som smärtlindring.

– Dans påverkar oss både fysiskt, kognitivt och emotionellt, säger hon. Hjärnans känslocentrum, amygdala, uppfattar snabbt budskap från rörelser, medan de delar av hjärnan där den verbala förståelsen kommer in är mer långsam.

– Det är status att uttrycka sig med ord, men kroppens rörelser och yttringar är minst lika viktiga för hur vi förstår och tolkar världen. Dansuttryck kan hjälpa till att fylla glappet där orden inte räcker till.

Eva Kihlström

Attacken mot synagogan
Annons
Annons
Annons
Annons