De samlar på julkrubbor för att minnas julens budskap

Med några få dagar kvar till julafton pryds många svenska hem, sekulariseringen till trots, av Jesu födelsescen. Dagen spårar julkrubbans historia och pratar med entusiastiska samlarna Johan Lamberth och Elisabeth Josefsson som manar till meditation över mysteriet att Gud blir människa.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Sedan några år tillbaka råder tomtebojkott i prästen Johan Lamberths hem. I stället fylls hyllor, fönsterbleck och bord av den växande julkrubbssamlingen. För att fler ska få uppleva det vackra i julens budskap har han i år lånat ut sina 151 julkrubbor till en utställning på Linköpings domkyrkomuseum.

– Krubborna visar på Jesus födelse oavsett vilken stil de görs i. Jag har krubbor i plast, porslin, papper, keramik, nötter och ull, säger han.

Sina julkrubbor hittar Johan Lamberth framför allt på resor runt om i världen. Förra hösten hittade han en favoritkrubba tillverkad av bananblad och ståltråd på Zanzibar och i Betlehem köpte han en i olivträd. En del av krubborna har anor från sent 1800-tal och vissa är helt nya.

Johan Lamberth.– Förra vintern köpte jag ”hipsterkrubban” från USA. Den är en favorit eftersom den är placerad i 2016 års tidsanda.

Det stora intresset för julkrubbor började för sju år sedan när Johan Lamberth bestämde sig för att bojkotta alla tomtar.

– Under studietiden fick jag en jultomte i plast av en kär gammal släkting. Den tomten är husets hedniska inslag. Jag tycker att det är allt för mycket tomtar, shopping och stress och för lite av Jesus födelse över julen. Så hemma hos mig vill jag ha stjärnor, änglar och julkrubbor över jul.

I alla tider har konstnärer försökt fånga Jesu födelsescen i stallet i Betlehem. Historien säger att det var den heliga Franciskus av Assisi som ”uppfann” julkrubban 1223 när han i italienska Grecco ställde i ordning ett stall med levande djur och firade mässa. Jesuitordens grundare Ignatius av Loyola fortsatte traditionen och uppmuntrar i sina berömda ”andliga övningar” till att ställa i ordning krubban, betrakta scenen och med fantasin leva sig in det som utspelar sig, som ett sätt att närma sig Gud.

Från början gjordes de italienska krubborna i enkla material som trä och papier maché, men snart ville kyrkorna överglänsa varandra med mer påkostade krubbor, i allt ädlare material. Tävlingslustan gick till överdrift och krubban reformerades för att bli mindre och enklare. I vissa italienska städer infördes totalförbud mot julkrubbor.

Till Sverige kom den första julkrubban 1709 i prästen Paolo Morettis koffert. Han var katolska kyrkans överhuvud i Sverige och använde inkomsterna från visningarna av krubban till att finansiera fattigvård. Dock såg inte alla med blida ögon på prästens tilltag. Vid den här tiden stod inte det katolska högt i kurs i lutherska Sverige och det tog lång tid innan julkrubban accepterades.

I högborgerliga hem fick julkrubban fäste under 1870-talet, men det var långt senare, på 1940-talet som företeelsen fick folkligt genomslag. Julkrubbor började säljas i handeln och kunde beställas via postorder. I dag använder många kyrkor krubban som ett pedagogiskt hjälpmedel för att berätta om julens ursprung för både barn och vuxna. I Gustav Adolf församling i Helsingborg har julkrubbsutställning blivit tradition.

– Vi bjuder in skolklasser att titta på de 200 julkrubborna som vi samlat ihop. Barnen får gå runt och titta och sen blir det en liten lektion om julen. Vi har många barn med ursprung från andra länder och de älskar att hitta en krubba från just sitt land, berättar Lisa Ekelind, aktiv i församlingen.

Tjusningen för julkrubbor tar sig många olika uttryck och under hösten har två böcker på temat julkrubbor släppts. Etnologen Ewa Bigestans tar sig an julkrubbans historia i en bok utgiven på Artos förlag och beskriver i inledningen sin egen fascination för krubban.

– Krubban är folklig i bred bemärkelse, den tilltalar människor inom alla kulturer, etniska grupper, samhällsklasser och åldrar. Jag har alltid fascinerats av krubbans innerliga utstrålning.

Läs också: Lena och Urban har 200 julkrubbor

 

Även Elisabeth Josefsson i Värnamo har under hösten gett ut boken ”Jesus ETC” på temat julkrubbor. Hon och hennes man Rudi var hängivna julkrubbssamlare och för Elisabeth började intresset tidigt.

Elisabeth Josefsson– Efter att jag öppnat julklapparna som liten kände jag ”Var det inte mer än så?” Då tände jag ljus vid min julkrubba, läste julevangeliet och kände att det fanns något mer.

Som vuxna började Elisabeth och Rudi dokumentera sina krubbor och deras barn frågade om de inte skulle göra en bok. När Rudi, som i många år arbetade som pastor i Svenska Missionsförbundet gick bort och Elisabeth letade fram hans predikningar, bestämde hon sig för att publicera dessa tillsammans med bilderna på julkrubborna.

– Vi har fotat julkrubborna mitt i vardagen, i en bilverkstad, på nattduksbordet, i brödbaket, i smutsig snö. Vårt mål med boken har varit att ställa julkrubban och det den berättar i en ny dager, att flytta perspektivet och fokusera på budskapet stället för på allt det där andra som hela tiden finns runt omkring och stör. Jag kan tycka att det är så mycket kommersialism runt julen i dag, säger Elisabeth.

I centrum för parets Josefssons fascination för julkrubbor står budskapet om Jesus.

– Berättelsen om det värnlösa barnet som för två tusen år sedan föddes under de sämsta förhållanden för att sedan gå ut och förändra världen känns lika aktuell då som nu, säger Elisabeth.

Julkrubbans historia

Den första krubban ställdes i ordning av Franciskus av Assisi år 1223 i italienska Grecco.

Kyrkofadern Ignatius av Loyola fortsatte traditionen och uppmanar i sina andliga övningar till att använda krubban som meditation.

Till Sverige kom julkrubban först på 1870-talet men blev inte accepterad av Svenska kyrkan.

På 1940-talet kunde julkrubbor köpas på postorder och fick genomslag i Sverige.

Annons
Annons
Dagens människa
Annons
Annons