Lydia Lithell levde för musiklivet i församlingen

Församlingen var Lydia Lithells livsluft. Som 21-åring började hon leda kören, som växte till ett 80-tal medlemmar, och ett par år senare startade hon en mandolinorkester som hon ledde till sin död.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Ebenesers sångare sjöng på Folkets Hus och på Sagabiografen, och på frukostrasterna i olika skofabriker. Sångövningarna inleddes alltid med bönestunder. Repertoaren bestod till stor del av hennes egna sånger. Sångbegåvningen var ett gudagivet pund att förvalta, det fick aldrig bli underhållning.

27-år gammal förlovade hon sig med korvfabrikören Daniel Lithell, som senare skulle lansera den berömda Sibyllakorven. Han sjöng ofta solo i kyrkan, och de hade träffats redan i söndagsskolan. Förlovning och äktenskap var hela församlingens angelägenhet och firades med stora fester.

Gränsen mellan hem och församling var flytande. De fem barnen vande sig vid att se Ebenesers medlemmar och ledare i hemmet, som fylldes av sång och musik. Lydia och familjen sades traktera snart sagt alla instrument. Och det fanns påbrå, Lydia hade både operasångare och kyrkomusiker i släkten.

Vid den här tiden handlade många sånger om Jesu återkomst och om omvändelse och helgelse. Så också Lydia Lithells. Hon skrev för församlingen, men genom sångarkonferenser, läger och andra möten där hon deltog som ledare ökades efterfrågan. 1934 kom hennes första sångsamling med 20 sånger ut på Örebromissionens förlag.

Som ungdomsledare och söndagsskollärare och skrev hon många barnsånger. Hon var tidigt ute med att skriva rörelsesånger. Hon skrev också många ungdomssånger, bland dem den så kallade Ungdomens kampsång: ”Stå trogen för Jesus och bekänn vilken tro du har”.

Något år för sin död tog hon kantorsexamen. Hon såg ingen konflikt mellan väckelsemöte och högmässa och rörde sig gärna i olika kristna sammanhang.

1953 drabbades hon av cancer. När hon inte längre orkade gå upp låg hon på rygg i sängen och tog fram melodier på mandolinen som döttrarna sedan fick spela på pianot. I advent 1957 var hennes liv till ända.

Samfundstidningen Missionsbaneret konstaterade att ”alla Sverige strängmusiksångare står sörjande vid hennes bår”.

– Hon förenade intellektuell ärlighet med andlig kraft och genuin fromhet, sammanfattade korstågspastorn John Hedlund.

Dom mot sexåtalade fd kyrkochefen
Annons
Annons
Annons
Annons