Omsorg om flyktingar ger många nya vänner

Svenskarna engagerar sig som aldrig förr. De gör en stor samhällsinsats och många får också vänner för livet. Maria och Sofie startade en mötesplats för svenskar och invandrare i kyrkan i Ulricehamn och Maria Soxbo fick massor av nya vänner genom det privata insamlingsinitiativet ”Vi gör vad vi kan”.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Vi har aldrig gett så mycket som nu. Kristider, neddragningar och finanskollaps stoppar oss inte – tvärtom. Förra året gav vi drygt sex miljarder kronor till välgörande ändamål. Det är drygt en miljard mer än året innan och väldigt generöst, även internationellt sett.

Givandet smittar inte bara pengamässigt – det för också människor samman. Maria Landgren och Sofie Elebo var vänner från församlingen hemma i Ulricehamn när de i våras drog igång det gemensamma projektet ”Integration på gång”. De var båda gravida med sitt fjärde respektive tredje barn och under en kvällspromenad träffade de en kvinna som såg ensam och vilsen ut.

–  Hon stod kvar på samma plats när vi var inne på andra varvet. Vi började prata med henne och hennes tacksamhet över att vi svenskar såg henne var överväldigande och kändes nästan oproportionerlig, säger Maria Landgren.

Maria och Sofie började diskutera hur de skulle kunna få svenskar och invandrare att mötas. De tog upp frågan med diakon Kerstin Svensson i Ulricehamns kyrka. De ville skapa möten som annars inte skulle ha blivit till. Kyrkan nappade – och på en månad var projektet igång. Att Sofie var lärare på SFI (Svenska för invandrare) hjälpte till med kontaktytan hos invandrarna – och på startträffen i kyrkan kom 85 personer.

– Både jag och Maria tycker att det är roligt att prata om idéer. Någonstans i en vänskap inser man att det är väldigt roligt att göra något, när man har tröttnat på att fika och prata om barn och graviditet. Jag tror inte att vi hade genomfört detta på egen hand, det hade blivit ett för stort projekt, säger Sofie.

Under tre träffar sågs man först hos den svenska familjen, andra gången hos invandrarfamiljen och tredje gången skulle man göra en gemensam valfri aktivitet.

–  Vi tyckte att det var jätteroligt att få ha ett projekt ihop, göra något mer än att dricka kaffe. Vi vill gärna dra igång något liknande i framtiden, säger Maria Landgren.

Projektet i Ulricehamn är bara ett av många privata initiativ som vi under hösten fått se poppa upp, vid sidan av stora organisationer som Rädda barnen eller UNHCR.

I början av september överträffade det privata och religiöst obundna initiativet ”Vi gör vad vi kan” alla förväntningar.

Det kom till efter att en av initiativtagarna, Petra Kauraisa, varit på semester på ön Lesbos. När hon såg behoven bland flyktingarna som kom i båtar förvandlades den planerade semesterresan till en volontärresa.

Väl tillbaka i Sverige blev hennes erfarenheter startskottet till en insamling på nätet. Det första målet var att få in 500 000 kronor, men insamlingen fullkomligt exploderade i sociala medier och gick från noll till nio miljoner insamlade kronor på bara några dygn.

En av dem som var med i ”Vi gör vad vi kan” från början var Maria Soxbo. Hon har fått flera nya vänner tack vare engagemanget:

– Nu har vi snart hunnit träffas live allihop, och varje gång vi äntligen får chansen att träffa en av de andra för första gången så blir det kramkalas direkt. När man har arbetat så intensivt med något mer eller mindre dygnet runt i över en månad, och kommunicerat med varandra via sociala medier konstant hela dagarna känns alla som gamla vänner trots att vi i vissa fall aldrig ens har träffats i verkligheten, säger Maria Soxbo.

Engagemanget har inte bara gett henne nya vänner, hon har också kommit närmre dem hon kände sen tidigare;

– De av oss som rest ner i mindre grupper till Lesbos och som fått se med egna ögon hur allvarlig situationen är och höra människornas livsöden har nog kommit ännu närmare varandra på grund av sina upplevelser där.

Maria Soxbo menar att det är nödvändigt att göra den här typen av projekt tillsammans med andra. Dels för att det är omöjligt att hinna med allt på egen hand, men också för att det är fantastiskt att få dela erfarenheterna.

– Allt från känslan när de första insamlade pengarna tickade in på kontot till att äntligen få stänga portarna till lagret i Enköping en söndagkväll efter totalt 22 timmars packande av tusentals flyttkartonger med insamlade kläder tillsammans med hundratals volontärer. Ensam må vara stark, men känslan av att vara en del av en folkrörelse är starkare, säger Maria Soxbo.

Caroline Engvall

Fakta:

Varför ger vi?

Forskning visar att hjärnans belöningssystem aktiveras på samma sätt när man får något själv som när man ger till andra utan egen vinning. En annan anledning att ge är att personen vill framstå som generös inför andra, en form av social image.

Insamlingsbössor och tv-sända galor i all ära – i dag kan vi stötta­ hjärtefrågor­ även på andra­ sätt. Crowd funding­ är ett sätt. Företagens olika CSR- och välgörenhetsprojekt, som till exempel att medarbetare är volontärer på arbetstid, är två andra.

Sofie Elebo

Ålder: 32 år.

Familj: Maken Boje, tre barn.

Bor: Ulricehamn.

Yrke: Lärare.

Maria Landgren

Ålder: 32 år.

Familj: Maken Martin, fyra barn.

Bor: Ulricehamn.

Yrke: Sjuksköterska.

Gör du och dina vänner meningsfulla saker tillsammans?

Gör du och dina vänner meningsfulla saker tillsammans?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Annons
Annons