Så behöver kyrkorna arbeta mot våld i nära relationer

Det är det osynliga, men utbredda, våldet.
Våld i nära relationer drabbar 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i Sverige. Nu hjälper studieförbundet Bilda församlingar i Göteborg att uppmärksamma frågan.
– Det finns inget som säger att våld i nära relationer inte skulle finnas i kyrkan, tvärtom, säger Anders Karlsson på Bilda.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Våld i nära relationer skapar sällan några rubriker. Men till skillnad från uppgörelser i den undre världen så är detta våld något som många faktiskt möter i sin vardag. Var femte kvinna och knappt var tionde man uppgav i en studie att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en partner.

Andrea Hurtig är projektledare på studieförbundet Bilda och arbetar tillsammans med konsulenten Anders Karlsson med projektet ”Hur nära är för nära”. En satsning som vill nå församlingar med information och utbildning om våld i nära relationer. Fröet till denna satsning såddes 2016, då Bilda tillsammans med Fryshuset fick medel från Göteborgs kommun för att arbeta med frågan. Flera församlingar fick höra talas om projektet och blev intresserade.

108711.jpg– Hela målet med projektet är att församlingar ska bli en aktiv aktör mot våld i nära relationer, och då inte bara utåt sett. Församlingar har alltid varit bra på att öppna dörrar för utsatta, och att jobba med sociala frågor i samhället. Men man har kanske inte varit lika bra på att blicka inåt, säger Andrea Hurtig.

Vad är då våld i nära relationer? Det kan förekomma i många familjer som på ytan framstår som harmoniska och lyckliga. I grunden handlar det om att den ena partnern vill kontrollera den andre.

Ofta sker kontrollen genom en kombination av fysiskt och psykiskt våld. Andrea berättar om en kvinna som ”bara” blev fysiskt misshandlad en enda gång av sin man, en grov misshandel på nationaldagen.

– Om hon senare gick utanför ramarna så sa han bara: ”Tänk på vad som hände på nationaldagen.” Och då ändrade hon sitt beteende. Ibland kan det räcka med en blick i förhållandet för att kontrollera den andre, säger hon.

Om den ena partnern får den andre att känna rädsla och tvingar honom eller henne att ändra sitt beteende så räknas det som våld.

– Det kan handla om få den andre att känna sig mindre värd. För många kan det vara så att blåmärken försvinner, men det som gör ont inuti stannar kvar, säger Andrea Hurtig.

Hon berättar att det också finns ekonomiskt och materiellt våld. Det kan röra sig om att en part helt kontrollerar familjens ekonomi, eller att han eller hon hotar förstöra saker som är värdefulla för den andre. Det finns också ett själsligt våld, som kan yttra sig i att någon i familjen inte får utöva sin tro.

Tecknen på att det förekommer sådana övergrepp i en familj kan vara svåra att upptäcka, men det finns signaler att ta på allvar.

– Ett tecken är om personen inte vill gå hem till sig utan dröjer sig kvar i det längsta. Ett annat är om personen hela tiden ställer in planer som man gjort upp. Det kan också handla om att partnern hämtar och lämnar på jobbet, eller i kyrkan. En kvinna berättade att alla tyckte att hennes man var så snäll och uppassande som skjutsade hela tiden, men i själva verket var hon inte fri att röra sig själv överhuvudtaget, säger Andrea.

Om man misstänker att en vän är utsatt tycker hon att man ska fråga, även om det tar emot att göra det. Men om man frågar måste man vara beredd på att svaret får konsekvenser.

– Du kan inte ställa frågan och sedan försvinna, eller säga att det kan inte stämma, din partner som är så snäll. För om personen som är utsatt för våld inte blir trodd kan det dröja år innan han eller hon vågar öppna sig igen och berätta för någon, säger Andrea.

Hon tycker också det är viktigt att uppmuntra den som blir utsatt att polisanmäla. Och om det finns barn i familjen så ska man alltid anmäla till socialtjänsten.

– Som anhörig är det viktigt att finnas som stöd längs hela vägen, säger Andrea.

När det avslöjas att det förekommer våld i en relation kan det vara svårt att hantera för omgivningen. Människor i parets närhet kan välja att vända sig bort från dem.

– Som församling kan man ta ställning mot våld i nära relationer utan att förskjuta någon part. Men då måste den som utövar våld också vara beredd att förändra sitt beteende. Om våldet fortsätter behöver församlingen fungera som en skyddande zon för den utsatta, säger Andrea.

Insatser som görs med god vilja kan också leda fel.

– Ett vanligt misstag är att man tänker att då sätter vi båda partners ner och försöker lösa det tillsammans. Men det är det sista man ska göra, man ska separera och hålla stödsamtal var för sig, säger Andrea.

Det är nämligen svårt att bryta destruktiva mönster när paret är tillsammans.

108712.jpg– Maktspelet fortsätter om man sitter bredvid varandra, säger Anders Karlsson.

En stor del av Bildas projekt handlar om förmedla allmän kunskap om destruktiva relationer.

Läs också: Maken bröt ner Frida i åratal - församlingen såg ingenting
 

Men det finns också frågor som är speciella för en församlingsmiljö, som vilken undervisning kyrkan har om parrelationer.

Anders och Andrea betonar att de inte är ute efter att förändra teologin i församlingar, men vill inbjuda till reflektion. Anders pekar på att undervisning som enbart lutar sig på bibelverser som betonar att mannen är kvinnans överhuvud, och inte tar upp bibelverser som mer pekar på män och kvinnor som jämlikar, kan skapa problem.

– Ett oreflekterat användande av bibelord kan göra att den starkes roll befästs, något som kan missbrukas. Men om man först tänkt till som förkunnare kan undervisningen bli mer nyanserad, säger han.

Andrea Hurtig menar att en förkunnare kan behöva reflektera kring hur den uppfattas av någon som är utsatt i en relation.

– Bilden som man förmedlar om förlåtelse i ett äktenskap är kanske i sig väldigt bra. Men hur påverkar det den som är utsatt för våld? Gör det att han eller hon stannar kvar längre? säger hon.

De menar att det viktigaste steget är att våga prata i församlingen om problem och destruktiva beteenden i relationer. Då vågar människor öppna sig och söka hjälp.

– Vi måste också blicka inåt i oss själva. För vem som helst kan utöva våld eller bli utsatt för det, våld finns nära till hands för alla oss, säger Anders Karlsson.

Annons
Annons