Så påverkar tiggarna oss

Om du bor i en medelstor svensk stad, möter du troligtvis många tiggande romer på gatorna. Det är en ny situation för de flesta och därför något som borde påverka oss både som enskilda människor, samhälle och kyrkor. Men hur?

Livsstil

Jag har tänkt att jag borde räkna någon dag. Men jag orkar inte. Jag har nog med att bara hantera deras närvaro. Hon som alltid sitter utanför min matbutik och ler så stort tillbaka när jag säger hej. De fyra personerna som sitter på marken och vädjar om pengar när jag en dag går från gymmet till tunnelbanan, en sträcka som tar max två minuter att promenera.

Ibland känns det som att jag ska gå sönder. Av maktlöshet, insikten om min egen stora makt, av sorgen och ilskan. Tänker att deras närvaro måste förändra mig, men är inte säker på hur. Vad gör alla dessa tiggare som dykt upp runt hörnet med oss egentligen? Som samhälle, människor och församlingar?

Som direktor för Räddningsmissionen i Göteborg, en organisation på kristen grund som arbetar mycket med fattiga romer, möter Emil Mattsson många enskilda människors reaktioner i mötet med tiggarna. Han konstaterar att det är ett ämne som verkligen berör, men att sättet att reagera skiljer sig stort.

– Vissa ringer och skriker att romerna borde gasas ihjäl och många vill ha tiggeriförbud. Men tiggarna frigör mycket positivt hos människor också. Exempelvis ringde någon som hade lite mark och sa att tiggare kunde få ställa dit några husvagnar.

Emil Mattsson tror att det är tiggarnas så tydliga närvaro som skapar de starka reaktionerna.

– De står nästan som aktivister på gatorna och påminner oss om att det mitt i dagens Europa finns en bottenlös fattigdom. Det gör att de framkallar känslor hos folk som inte många andra socialt utsatta människor gör, säger han.

Att enskilda människor påverkas och reagerar olika på att möta tiggande romer på gatorna är alltså uppenbart.

Susanne Wallman Lund­åsen, docent i statsvetenskap, har ett mer samhälleligt perspektiv. Hon har forskat mycket kring social tillit – en tillit som i Sverige är stark i ett internationellt perspektiv.

– Social tillit handlar om att lita på människor i största allmänhet, sådana du inte känner, säger Susanne Wallman Lundåsen.

Den starka sociala tilliten i Norden anses bero på bristen av korruption och på traditionen att följa lagar och regler. Men också på avsaknaden av stora ekonomiska klyftor. Det finns också statsvetare som menar att det hänger ihop med svenskarnas starka tillit till staten.

Så vad händer då med tilliten till varandra när de ekonomiska klyftorna inom EU blir så tydliga i vår vardag och när vi inser att staten inte verkar kunna hjälpa de personer som tigger?

– Enligt statistiken har den generella tilliten faktiskt ökat sedan 1980-talet. Men samtidigt tror de flesta tvärtom att tilliten har sjunkit, berättar Susanne Wallman Lundåsen.

Ironiskt nog kan den felaktiga föreställningen i längden leda till att tilliten faktiskt minskar, då den grundläggs under en människas tidigaste år.

– Om föräldrarna i dag varnar sina barn för att lita på okända människor, kommer det kanske få konsekvenser 20 år framåt när barnen har blivit vuxna.

Men att enbart tiggarnas närvaro skulle innebära ett avbräck i den starka svenska sociala tilliten är Susanne Wallman Lund­åsen tveksam till:

– Det är en norm som vi fått med oss sedan väldigt långt tillbaka, och jag tror att det krävs något mer omstörtande för att den ska ändras.

Eftersom det på ett sätt är en så pass ny företeelse med många tiggare, finns det inte någon specifik forskning på just den här förändringen ännu. Men historiskt är det egentligen inte alls en ny situation.

– Det är snarare så att det var en liten sekund i världshistorien då vi inte behövde se fattigdom så nära inpå oss, säger Annika Sandén, fil dr i historia och redaktör för boken Usla, elända och arma – samhällets utsatta under 700 år.

Hon konstaterar att utsatthetens historia på många sätt är en historia om sortering.

– Den röda tråden genom hela historien handlar om vem som ska ha rätt till hjälp och understöd. Man måste kvala in både moraliskt och rättsligt för att få hjälp.

Diskussionen är lika stark nu.

– Det finns en stark ideologi i Sverige i dag om att man inte ska behöva tigga, utan att man har rätt att kräva understöd om man är medborgare som uppfyller vissa krav. Men nu har vi plötsligt hamnat i en ny situation. Vems ansvar är de här personerna som tigger? säger Annika Sandén.

Emil Mattsson känner väl igen diskussionen om huruvida de romska tiggarna är rätt sorts fattiga eller inte. Han suckar:

– Det räcker inte hur många gånger vi tjatar om att det inte finns några belägg för att det förekommer organiserade ligor i Sverige. Det argumentet återkommer ändå gång på gång.

Som Susanne Wallman Lund­åsen påpekar kan alltså individers föreställning om andra till slut förändra praktiken, även om det inte är föreställningar som till en början var grundade i verkligheten. Emil Mattsson hoppas dock att det inte är människors rädslor som ska vinna, utan kärleken. Han är själv aktiv i Saronkyrkan i Göteborg, och önskar att kyrkorna i ännu högre grad skulle ta strid för tiggarna.

– I den bibliska historien verkar Gud alltid ha en särskild kärlek till dem som befinner sig utanför systemen och befaller sitt folk att ta hand om dem.

Men det handlar inte bara om barmhärtighet, utan också om rättigheter och politisk rättvisa, poängterar Emil Mattsson.

– Romer lever under ett systematiskt förtryck. Här borde kyrkorna verkligen vakna upp. Rättvisetraditionen är ju också jättestark i Bibeln.

Och om jag, och andra som lever i överflöd på många sätt, får ont i magen på vägen – det gör ingenting. Nej, det är till och med nödvändigt för en förändring, anser Emil Mattsson.

– Man mår inte bra av att se tiggarna på gatorna. Men så ser världen ut. Deras närvaro påminner om världens orättvisor. Därför är det bra att det gör ont, för det kanske tvingar fram handlingar och ny politik.

Jag tänker på kvinnan utanför min matbutik igen. Tänker att svaret på min första fråga verkar vara: Oavsett hur du väljer att förhålla dig till tiggarna på dina gator, kommer det att forma dig som människa och de sammanhang du lever i.

Annons
Annons
Annons
Annons