Många fler för än emot dödshjälp

Det är dubbelt så många svenskar som är för aktiv dödshjälp, som de som är emot. De som är negativa är framför allt frikyrkliga och Kristdemokrater. Det visar en ny rapport från SOM-Insitutet. Nu vill förespråkarna få upp frågan om aktiv dödshjälp på riksdagens agenda.

Nyheter

I rapporten ”Svensk höst”, gjord av SOM-Institutet (Samhälle, Opinion, Massmedia) vid Göteborgs universitet, presenteras svenskarnas inställning i olika aktuella samhällsfrågor. Rapporten bygger på nationella undersökningar som genomfördes hösten 2008 och om­fattar 6 000 personer i åldrarna 15-85 år.

Ingela Wadbring, forskare vid Göteborgs universitet, har skrivit avsnittet om inställningen till aktiv dödshjälp.

Där framgår att 40 procent av svenskarna är för, 20 procent emot, 30 procent tycker att förslaget varken är bra eller dåligt, och övriga 10 procent har ingen uppfattning i frågan.

- Många svarar nog med hjärtat, det vill säga man har inte tänkt ­efter riktigt. De allra flesta är inte heller så insatta. Man vet inte skillnaderna på passiv och aktiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord om man inte är specialintresserad av frågan, säger Ingela Wadbring.

De som är positiva återfinns i alla befolkningsgrupper, varken hälsotillstånd eller samhällsklass påverkar inställningen.

Unga mer positiva

Däremot är unga betydligt mera positiva än äldre. Det förklaras i rapporten dels med att det är längre kvar tills de unga kommer att behöva befatta sig med frågan om sin egen död, dels med att samhället blivit mera individualiserat och att detta slagit igenom mer bland unga än bland äldre; man vill bestämma över sitt eget liv och sin egen död.

Enligt Ingela Wadbring är uppfattningen om livets okränkbarhet på tillbakagång till förmån för individens frihet.

- Vi både får och måste välja det mesta i livet, men när det gäller vår egen död har vi ingen chans. För många unga är det väldigt konstigt.

- Men eftersom det här handlar om att slippa lidande i livets slutskede så är det egentligen ingen motsättning mellan att tro på livets okränkbarhet och att vara för aktiv dödshjälp. Men det finns olika sätt att se på det, säger Ingela Wadbring.

Tro spelar roll

Kyrkligt engagemang påverkar också människors inställning. De som tillhör Svenska kyrkan är i huvudsak för att införa aktiv dödshjälp, men allra mest positiva är de som inte tillhör någon kyrka alls. Mest negativa till aktiv dödshjälp är de som tillhör något annat samfund än Svenska kyrkan, det vill säga frikyrkliga.

- Många av Svenska kyrkans medlemmar är passiva, medan frikyrkliga är mer aktiva. Tro och engagemang spelar en avgörande roll.

På den politiska skalan finns det två partier som utmärker sig. Kristdemokrater är negativa och Sverige­demokrater mycket positiva. Detta förklaras i rapporten med att SD-anhängare generellt tar avstånd från allt som är kollektivt, de betonar individens ansvar i betydelsen att var och en ska sköta sig själv.

Om SD kommer in i riksdagen ­efter valet nästa år kan förespråkarna för aktiv dödshjälp alltså vänta sig stöd från åtminstone ett parti. Som det är i dag är majoriteten av riksdagens ledamöter emot aktiv dödshjälp, men det finns undantag.

Motion avslogs

Riksdagsledamot Eva Flyborg (FP) skrev 2008 en motion om aktiv dödshjälp för dödligt sjuka människor. Motionen avslogs, men Eva Flyborg tog då initiativ till ett nätverk för riksdagsleda­möter för aktiv dödshjälp. I en intervju i Sveriges Radios ”P1-morgon” säger hon att hon tycker att det är ”glädjande” att rapporten visar att svenska folket har denna positiva inställning.

- Det är inte bra med det avstånd som finns mellan folkets uppfattning och de lagar som vi har eftersom det skapar ett tomrum, och det innebär ju att folk tar saken i egna händer ibland, säger Eva Flyborg till ”P1-morgon”.

Rätten att inte behöva lida

- Det här handlar om rätten att inte behöva lida i onödan. Det handlar i grund och botten om vem som har bestämmanderätten över våra egna kroppar. Är det samhället och överheten, eller är det vi själva? Jag menar att det är självklart att vi får bestämma över våra egna kroppar och att ingen annan har den rätten.

Statens medicinetiska råd, Smer, vill öppna för möjligheten till läkar­assisterat livsslut och har föreslagit att frågan ska utredas ytterligare. Eva Flyborg och hennes nätverk planerar därför att bjuda Smer till riksdagen i höst för att låta fler ­ledamöter ta del av deras åsikter.

Välkomnar diskussion

Forskaren Ingela Wadbring välkomnar en diskussion om aktiv dödshjälp.

- Ofta hörs vulgärargument som: ”Människor kommer att avlivas för att deras anhöriga vill det”. Sådant måste ju bemötas, både de som är för och emot bör komma till tals, säger Ingela Wadbring.

- Göran Hägglund har vid något tillfälle uttalat sig väldigt negativt och de flesta riksdagsledamöter tycker nog att frågan är svår. Men mera öppenhet vore önskvärt, vi borde få möjlighet att ta ställning.

Fakta: Passiv och aktiv dödshjälp

Passiv dödshjälp är lagligt i Sverige. Med det avses att man ­avstår från att sätta in behandling eller avbryter behandling som hade kunnat förlänga livet på ­patienten. Att stänga av en respirator ingår

i begreppet.

Aktiv dödshjälp innebär att patienten själv aktivt orsakar sin död.

Långsam eutanasi innebär att patienten på medicinsk väg försänks i medvetslöshet för att slippa plågor. Också denna metod är tillåten i Sverige.

Annons
Annons

Rösta:Vem tycker du är årets förebild?

Rösta:Vem tycker du är årets förebild?

  • Ruth Nordström, jobbar mot trafficking och för mänskliga rättig­heter och samvetsfrihet.

  • Christoffer Abrahamsson, främjar sund supporterkultur och antirasim inom fotbollen.

  • Evelina Westberg, har startat ett hjälphem för utstötta gravida flickor i Kampala, Uganda.

  • Perla Bjurenstedt, jobbar mot mobbning och sprider kunskap om alla barns lika värde.

  • Anne Collén, har dragit igång en stickkampanj som värmer barn på flykt från Syrien.

Annons
Annons
fr 03:05
/socialcount?sharedUrl=http://www.dagen.se/livsstil/evelina-hjälper-utstötta-gravida-tjejer-i-uganda-1.300426
delningar