Många inom pingströrelsen kände till Knutby

Mordet må ha varit svårt att förutse. Men att teologin och ledarstrukturerna var märkliga i Knutby var det många inom pingströrelsen som förstått redan långt före mordnatten. Ändå gjordes mycket lite.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

För ett stort antal av Sveriges pingstpastorer var Knutby och dess Filadelfiaförsamling helt okända fram till för ett år sedan. Det visar en rundringning som Dagen gjort.

Men det finns undantag.

Den centrala pingstledningen – med Sten-Gunnar Hedin, Stockholm i spetsen – hade begärt samtal med församlingens ledarskap redan innan problemen i Knutby blev löpsedelsstoff.

Många i närregionen fick också rapporter att det inte stod rätt till i det lilla samhället. Kent Cramnell, pastor och församlingskonsult inom pingströrelsen, var föreståndare i Uppsala 1991–2000. Han hörde berättelser från medlemmar som bestämt sig för att lämna sitt medlemskap i Knutby.

– Jag hörde ganska tidigt, i mitten av 1990-talet någon gång, att församlingen där började fjärma sig. ”Kristi brud”-ryktet hörde jag, likaså att den som hade avvikande åsikter från ledarskapet ansågs vara besatt.

Arbetade ihop i Uppsala

Kent Cramnell kände till Åsa Waldau, den kvinna som utpekats som ”Kristi brud”, sedan tidigare: de arbetade tillsammans i Uppsala. Hennes ankomst till Knutby betraktades till en början allmänt som positiv, men ganska snart började många av de gamla medlemmarna att reagera. Cramnell besökte då Knutby och varnade föreståndaren Kim Wincent för att låta det gå för långt, för att släppa för mycket till Åsa Waldau. Men han önskar självkritiskt att han gjort mer.

– Nu, med facit i hand, vet jag hur snett det kan gå i en församling. Men då ville jag inte tro att det kunde vara så illa. Självklart kan jag önska att jag gjort mer, men samtidigt var det en process som ingen annan än de själva kunde ha stoppat.

Även långt utanför närregionen var Knutby kända. Åsa Waldau och ett team från församlingen besökte många pingstförsamlingar och hade möten och konferenser. Hennes adress och telefonnummer fanns från 1993 till 1999 i Pingströrelsens årsbok under rubriken ”Resande vittnen”. Listan fungerar för församlingar runt om i landet i praktiken som förslag på rekommenderade talare.

”Utan nåd och barmhärtighet”

Mats Jönsson var pastor i Karlshamn när en länskonferens för ungdomar anordnades 1999. En av talarna var Åsa Waldau.

– Hon talade mycket om helgelse, vilket givetvis är en viktig del av den kristna vandringen. Men hon gjorde det utan nåd och barmhärtighet, det var bara fördömande.

Enligt Mats Jönsson var hon ”kallhamrad”, även vid sidan om estraden. Bland annat dömde hon ut pingstförsamlingen i Karlshamn, hemma på fika hos ett par medlemmar. Annat var det med Filadelfiaförsamlingen i Knutby, det fick Mats Jönsson veta när han senare samma höst träffade Åsa Waldau på pingströrelsens vigselförättarkurs.

– Jag frågade henne i ett sammanhang om hon menade att deras församling var fullkomlig. Hon svarade: ”Nej, men i vår församling finns ingen pågående synd.” Hon sa att det fanns en sådan andlig klarsyn i ledarskapet att de omedelbart kunde gå till rätta med den som agerade syndfullt.

Med i Waldaus team i Karlshamn fanns Helge Fossmo, en mycket timid man enligt Mats Jönsson.

– Visst, människor kan vara dubbelnaturer och han måste ta ansvar för vad han gjort, men utifrån de intryck jag fick vid deras besök här nere så är Åsa ansvarig för att ha skapat en kultur som har lett till osunda beteenden.

”Vi borde konfronterat henne”

Efter konferensen med Åsa Waldau kände pastorerna i Karlshamn ett starkt behov av att samtala med sina ungdomar för att förvissa sig om att alla mådde bra, så extrem bedömdes undervisningen. Men till Åsa Waldau sas ingenting.

– Vi borde ha konfronterat henne, sagt vår mening, det ångrar jag att vi inte gjorde. Men hon är en stark personlighet som det är svårt att stå upp emot.

Försöken att handplocka ungdomar – bland annat från Karlshamn – till bibelskolan i Knutby gjorde att många ungdomspastorer kände till församlingen.

Mats Särnholm är nu föreståndare i Karlstad, men har tidigare arbetat som ungdomspastor i pingströrelsen i cirka 15 år och har vid ett antal tillfällen hört ungdomar fundera på att flytta till Knutby. Han har avrått samtliga.

– Jag har sagt att det är deras val men att jag inte rekommenderar det om de vill ha mitt råd. Redan för tio år sedan hörde jag ryktena om slutenhet, isolering och att en del av dem som flyttade dit tappade kontakten med sina familjer.

Risken att det dyker upp ett ”nytt Knutby” tror han finns, det går inte att gardera sig mot det onda. Inte ens i den kristna församlingen.

– Därför måste vi undervisa varje person att de har rätt att reagera, att de till och med bör och ska reagera. Att ha självförtroende att ifrågasätta hör till den andliga mognaden. Det är den stora lärdomen vi dragit det senaste året, tycker jag.

Läs de senaste artiklarna om Knutby

Alla tidigare artiklar
Annons
Pastorn funnen död
Annons