Migrationsverket: Hbtq-personer och kristna har samma bevisbörda

Efter beslutet i Uganda att kriminalisera homo­sexualitet kan många hbtq-personer komma att lämna landet. I en intervju med Dagen säger Migrationsverkets tillförordnade rättschef Fredrik Beijer att det finns paralleller – men också skillnader – jämfört med konvertiter.

Nyheter

– Hbtq-ärenden är lite speciella eftersom det i grund och botten handlar om grupptillhörighet. Det är identiteten, inte sexualiteten som är avgörande. Men religiös tillhörighet kan också vara samma sak.

Förra helgen medverkade Fredrik Beijer på ett seminarium i Lund där mycket av innehållet handlade om just situationen i Uganda. Han fick bland annat frågan om hur man ska kunna bevisa att man är homosexuell – och att man därför bör få stanna i Sverige om man söker asyl här.

– Jag svarade att det inte går, precis som det inte går att bevisa att jag heter Fredrik.

– Det viktiga är att man lämnar tillförlitliga och trovärdiga uppgifter. Bevisbördan är densamma för personer som åberopar hbtq-skäl som för de som åberopar politisk verksamhet. Däremot kan man ställa andra krav på vilka muntliga uppgifter som kan lämnas om politisk verksamhet eftersom det handlar om ett engagemang som man skaffat sig.

Får frågor om bibelkunskap

Dagen har tidigare skrivit om konvertiter som har behövt svara på bibelkunskapsfrågor som ett led i att övertyga Migrationsverkets handläggare om sin kristna tro. Men Fredrik Beijer dementerar att myndigheten skulle ha ändrat sina riktlinjer och att det nu alltid skulle räcka med att bara säga att ”jag är homosexuell” eller ”jag är kristen” för att få asyl.

– Det beror också på vilket land man kommer från. I Uganda finns det en tydlig problematik där man inte bara har instiftat en ny anti-homolag utan där vi även räknar med att man kommer att använda den i praktiken. Avgörande i alla asylärenden är vad man riskerar att utsättas för – inte vad man eventuellt har utsatts för. I Uganda riskerar nu hbtq-personer förföljelse.

Vad är skillnaden mellan en konvertit och en hbtq-person som söker asyl i Sverige?

– Religionen kan liksom sexualiteten vara en central del av identiteten. Men till skillnad mot konvertiten, som har lämnat något och gått till något annat, har en hbtq-person inte gått igenom en förändringsprocess. Hbtq-person är man hela livet. När det gäller konvertitfall är processen det viktigaste, inte vad man kan om Bibeln.

Riktlinjer från FN

I en TT-intervju nyligen fick han frågan om det finns en risk att asylsökande ljuger om sin läggning för att få asyl här.

– Möjligen, men inte större än vad gäller vid andra asylskäl. Det är ju vår uppgift, att lyssna noga och bedöma.

FN-organet UNHCR har tagit fram riktlinjer för vilken typ av frågor som kan ställas till en person som åberopar sexuell läggning i sitt asylärende. Dessa ligger också till grund för Migrationsverkets arbete. I dag har myndighetens handläggare dessutom genomgått en speciell utbildning för att kunna hantera hbtq-fall och det finns även en hbtq-expert på varje enhet.

– UNHCR:s riktlinjer är tydliga med att hanteringen ska vara framåtsyftande – vad riskerar man att utsättas för i framtiden, säger Fredrik Beijer, som också beklagar att det allt för ofta blir stort fokus på vad som har hänt tidigare.

– De lämnade uppgifterna om vad som hänt en person tidigare räknas ofta som bevisning för vad som kan hända vid ett återvändande. Men när situationen är så tydlig som i Uganda blir den dock av mindre vikt.

Annons
Annons
Annons
Annons