Nazistiska trakasserier mot judar ökar i Umeå

Enligt polisen har aktiviteterna från Nordiska Motståndsrörelsen ökat i Umeå de senaste åren.– Men Umeå har inte större problem än andra orter, säger polisen och chefen vid underrättelsegruppen i Västerbotten Johan Eriksson.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Är Umeå ett fäste för antisemitism och rasism? Många har reagerat efter gårdagens nyhet att Judiska Föreningen stänger sin lokal. Att judar i Umeå under en längre tid har känt sig hotade är dock ingen nyhet. Tidningen Expo besökte Umeå för drygt ett år sedan och skrev ett längre reportage om orten.

I reportaget vittnade bland andra Carinne Sjöberg och Sylvia Bäckström om judars utsatthet i Umeå.

– Väldigt få judar, för att inte säga ingen, vågar bära kippa i centrala Umeå, sade Sylvia Bäckström i reportaget (Expo 11.4.2016).

Polisen: ”Förstår obehaget”

Ett år senare finns alltså problemen kvar, och kanske har de också förvärrats.

– Aktiviteten när det gäller klistermärken och flygblad från Nordiska Motståndsrörelsens sida har ökat något under de sista två åren. Jag kan förstå att man upplever det som obehagligt, säger Johan Eriksson.

"Några få står bakom"

Han säger dock att det är några få individer som står för trakasserierna.

– Genom att vara flitig med att sätta upp klistermärken så kan man ge intryck av att man är många fler än vad man är.

Johan Eriksson påpekar att både högerextremister och vänsterextremister är mycket aktiva i Umeå när det gäller att dela ut flygblad och sätta upp klistermärken.

"Inget större problem här än andra orter"

Men totalt sett finns det inte större problem i Umeå än på andra orter, säger han.

Är polisen då tillräckligt uppmärksam på den här typen av brott och har insatserna varit tillräckliga? ...

– Ja, det tycker jag, säger Johan Eriksson.

Två anmälningar

Hittills har två anmälningar gällande nazistiska klistermärken vid Judiska Föreningens lokaler sänts till Justitiekanslern (JK). I båda fallen är brottsrubriceringen hets mot folkgrupp (yttrandefrihetsbrott). Den första anmälan kom i januari 2017, och beslutet från JK var att förundersökning inte skulle inledas.

Det andra fallet inkom i mars och är fortfarande öppet, det vill säga att beslutet från JK ännu inte har kommit. Det skall fattas inom en månad.

Hets mot folkgrupp eller inte?

Johan Eriksson pekar på problematiken med brottsrubricering. Om JK säger att det inte handlar om hets mot folkgrupp att sätta upp klistermärken, vad är det då? frågar han retoriskt.

Men om klistermärken sätts upp samma dag som Novemberpogromen (Kristallnatten) - vilket har hänt tidigare i Umeå, får det inte en extra dimension då?

– Jo, det är ju det som är syftet med det hela, det är det man vill åstadkomma, svarar Johan Eriksson, men betonar att det är JK som bedömer om det handlar om hets mot folkgrupp eller ej - inte polisen.

Förlöjligar nedläggningen

På Nordiska Motståndsrörelsens hemsida Nordfront beskrivs Judiska Föreningens beslut med rubriken ”Judar i Umeå lägger ned sin verksamhet av rädsla för klistermärken”. I artikeln sätter man också citationstecken runt Förintelsen.

”Avskyvärt”

Forum för levande historia i Stockholm - med regeringens uppdrag att utbilda om rasism i historien och i dag - uttalar sig dock skarpt om det som hänt i Umeå:

”Att tvingas lägga ned en föreningsverksamhet på grund av att de aktiva eller deras anhöriga känner sig hotade, på basis av religion, etnisk tillhörighet eller andra skäl, är avskyvärt, och inget någon ska behöva uppleva/utstå i ett demokratiskt rättsamhälle”, skriver Forums intendent Ingrid Lomfors i en kommentar till Dagen.

Detta har hänt

I söndags beslutade Judiska Föreningen i Umeå att stänga sin föreningslokal. Anledningen till beslutet var hot och trakasserier riktade mot föreningen och dess medlemmar. Bland annat har det satts upp nazistiska klistermärken med Hitlerbilder vid föreningens lokaler.

Annons
Annons
Annons
Annons