Nu stärks greppet om Jerusalem

JERUSALEM. Israel utnyttjar arkeologi för att stärka sitt grepp om det omstridda Jerusalem.
Den senaste brännpunkten är den palestinska stadsdelen Silwan, det bibliska Siloam.
Där flyttar israeliska bosättare in i anslutning till stora utgrävningar.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Jerusalem är det kanske svåraste problemet i den israelisk-palestinska konflikten. Flera tidigare försök att sluta fred har stupat på just den frågan.

I väntan på en permanent lösning försöker Israel stärka sin ställning i östra, palestinska Jerusalem. Nyligen avslöjades en "hemlig" israelisk plan som innefattar nio nationalparker, vandringsleder och turistanläggningar i det känsliga området i och kring den muromgärdade gamla staden. Planen kan enligt kritiker utlösa en konfrontation med palestinierna.

Davids stad står i centrum

Utgrävningarna i "Davids stad", det äldsta området i Jerusalem, står i centrum för kontroversen. Kommunen har utfärdat rivningsorder för 88 palestinska "svartbyggen" i området Bustan i Silwan. Husen ska bereda plats för en ny turistattraktion, en arkeologisk park som bland annat innefattar den bibliska Siloams damm. Fallen behandlas i domstol sedan flera år, men nu tycks ett avgörande närma sig.

- De vill riva vårt hem. Det får bara inte ske, min familj har bott här i generationer. Jag tänker aldrig lämna Silwan även om de erbjuder bostäder på annat håll, säger Naim Rweidi, 40, byggnadsarbetare och sjubarnsfar.

Han har tillsammans med ett par av sina söner kommit till ett protesttält som invånarna har rest. Tältets väggar är täckta av affischer och banderoller med paroller som "Fördrivning utklädd till arkeologi" och "Inga turistattraktioner på ruinerna av 1 500 människors hem". Nationalparken ska drivas av den extrema bosättargruppen Elad, som redan har en anläggning på platsen och som redan flyttat in i flera hus i Silwan. För Elads medlemmar är de bibliska fynden ytterligare ett argument som stärker Israels politiska anspråk på hela Jerusalem. Elad försöker sedan många år upprätta brohuvuden i hela den palestinska delen av Jerusalem.

- Det här är kärnan i kung Davids bibliska stad, en plats som är oerhört betydelsefull för hela världen. Här startade de tre monoteistiska religionerna. Det kan bli obekvämt för människor som bor nära sådana kulturskatter, men vi vill försöka minimera det obehag de drabbas av, säger Asher Altshul, som entusiastiskt guidar oss längs Hesekiels tunnel, Gichons källa, Siloams damm och de andra arkeologiska attraktionerna.

I Jerusalem är allt politiskt laddat. Juridik, turism och arkeologi är en del av konflikten. Inte minst i Silwan som ligger i den sänka som omges av platser som är heliga för tre världsreligioner. Från utkikspunkten över utgrävningarna syns Tempelberget där judarnas tempel en gång stod och där de muslimska helgedomarna Al Aksa-moskén och Klippdomen i dag reser sig. Man ser Oljeberget och Getsemane örtagård, Kidrons dal och hela den bibliska geografin.

Också en teknisk fråga som bygglov har storpolitiska aspekter. De palestinska "svartbyggena" i Silwan är bara en liten del av ett enormt problem i östra Jerusalem där tiotusentals hus uppförts utan bygglov - eftersom de israeliska myndigheterna av politiska skäl sedan decennier praktiskt taget inte utfärdar sådana tillstånd till palestinier. De måste därför bygga svart för att ha någonstans att bo.

- Israelerna vill bygga en arkeologisk park här. Det kommer att skapa 2 500 nya palestinska flyktingar. Även om kung David levde här för 3 000 år sedan, ger det dem inte rätt att slänga ut mig ur mitt hem, säger Abed Shaloudi, talesman för de 88 familjer som har fått rivningsorder.

- De militanta bosättarna ligger bakom. De tar över hus efter hus. Vi behöver ingen arkeologipark, vi behöver skolor och lekparker till våra barn, säger han.

På plats i tältet finns också advokat Ahmed Rweidi, Silwanbo och rådgivare i Jerusalemfrågor till den palestinske presidenten Mahmoud Abbas.

- Det blir aldrig någon fred utan en lösning i Jerusalem. Jag kan inte se att någon i den nya israeliska regeringen verkligen vill ha fred. Vi får se vad Obama kan göra, vår president ska träffa honom, säger han.

Ny fredsplan

USA:s president Barack Obama ska lägga fram en ny fredsplan i ett aviserat tal till den muslimska världen som han håller i Kairo i början av juni. Planen uppges bland annat gå ut på att Jerusalems gamla stad ska internationaliseras. Det är en idé som lanserats tidigare i olika varianter utan framgång.

Israel annekterade östra Jerusalem efter sin seger i sexdagarskriget 1967 och ser staden som sin "eviga, odelade huvudstad". Palestinierna gör anspråk på östra Jerusalem som huvudstad i sin framtida stat.

- Kampen om Jerusalem har pågått i mer än 40 år. Palestinierna fruktar att Israel ska kasta ut dem, israelerna är rädda för att palestinierna ska ta över. Vi måste hitta en lösning, annars blir det aldrig fred i Mellanöstern, säger Moshe Amirav, israelisk Jerusalem-expert som deltagit i tidigare fredssamtal med palestinierna.

Fakta: Det omstridda Jerusalem
 Jerusalem har 760 000 invånare, bland dem 492 000 judar och 268 000 araber.
 Israel intog östra, palestinska Jerusalem i sexdagarskriget 1967.
 Cirka 180 000 israeler bor i judiska stadsdelar i östra delen av staden.
 Israel ser hela Jerusalem som sin huvudstad. Palestinierna gör anspråk på östra delen som huvudstad i sin framtida stat.
 En rad fredsinitiativ genom åren förespråkar en återgång till ungefär 1967 års stilleståndslinjer med Israel och en palestinsk sida vid sida och något arrangemang i Jerusalem så att båda kan ha sin huvudstad där.
 Israels nye utrikesminister Avigdor Lieberman vill inte gå tillbaka till gränserna före sexdagarskriget. "En återgång i dag till 1967-gränserna ... skulle inte avsluta konflikten, skulle inte garantera fred eller säkerhet ... Den skulle bara flytta konflikten innanför 1967 års gränser", säger han.
Annons
Annons
Annons
Annons