Nya etiska regler för sjukhuspersonal vid hjärt-lungräddning

Svenska läkare och sjuksköterskor har fått nya etiska riktlinjer för hjärt- och lungräddning. Vägledningen ska ge bättre sjukvård i situationer som rör liv och död.

Nyheter

– Vi har inte varit tillräckligt bra på att samtala med patienterna om frågor som rör liv och död, säger hjärtläkaren Anders Ågård, huvudansvarig för framtagandet av riktlinjerna.

Det är när en människa drabbas av plötsligt hjärtstopp som hjärt- och lungräddningen blir aktuell. I många fall handlar det om svårt sjuka personer i slutskedet av sitt liv.

Regeln är att sjukvårdspersonalen gör sitt yttersta för att få igång hjärtat igen och återställa livsviktiga funktioner. Men ­ibland kan det vara bättre att låta döendet ha sin gång.

”Rimligt avstå behandling”

– Ibland är det rimligt att man avstår från behandling. I de här nya riktlinjerna framhåller vi vikten av att samtala med patienter och närstående redan innan ett hjärtstopp inträffar. Vi måste lära oss att ta upp de svåra frågorna på ett naturligare sätt, säger Anders Ågård.

Bättre samråd mellan läkare och övrig personal och bättre dokumentation av beslut rörande återupplivning är andra viktiga punkter i de nya riktlinjerna.

Funnits osäkerhet

Bakom riktlinjerna står Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska HLR-rådet (HLR står för hjärt- och lungräddning). Ett trettiotal instanser har bidragit med synpunkter.

– Det har funnits en viss osäkerhet i landet beträffande vad det är för etiska riktlinjer som gäller. Vi har saknat nationella riktlinjer, och sådana har efterfrågats.

– Samtidigt har en del undersökningar visat att det finns ett glapp mellan de olika riktlinjerna och hur man gör i praktiken.

Daniel Brattgård, sjukhuspräst och tidigare sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd håller med om att det är viktigt med samtal med patienter.

Fingertoppskänsla

–  Men det måste vara ett fortlöpande samtal mellan läkare och patient, där doktorn inte bara informerar utan också genom samtalet skaffar sig en uppfattning om patientens inställning. Här krävs en fingertoppskänsla och ett teamarbete, eftersom frågorna bokstavligt talat handlar om liv och död. Man måste komma ihåg att det finns patienter som inte vill veta allt. Och det måste respekteras.

– I dessa känsliga frågor är det viktigt med lyhördhet för patientens och de anhörigas behov, vilket det nya dokumentet lyfter fram.

Fingertoppskänsla. ”Här krävs en fingertoppskänsla och ett teamarbete, eftersom frågorna bokstavligt talat handlar om liv och död. Man måste komma ihåg att det finns patienter som inte vill veta allt. Och det måste respekteras”, säger sjukhusprästen Daniel Brattgård, tidigare sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd.

Annons
Annons
Annons
Annons