Barnkonventionen blir svensk lag

I går onsdag beslutade riksdagen att FN:s konvention om barnets rättigheter blir svensk lag. Mycket positivt att barnens rätt till andlighet nu slås fast i lagen, kommenterar Fredrik Wenell, koordinator barn/ungdom på SKR.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

– Vi är fullt ut för detta. Vi har länge arbetat tillsammans med de andra organisationerna i civilsamhället för att barnkonventionen ska bli svensk lag, säger Fredrik Wenell.

SKR har också en samrådsgrupp som arbetar med barnrättsfrågorna gentemot kyrkor och samfund, berättar han. När nu FN:s konvention om barnets rättigheter, som brukar förkortas till "barnkonventionen" nu blir svensk lag, innebär det bland annat att barns rätt till andlig utveckling slås fast.

– Lagrådet har sagt att det finns utmaningar i skrivningarna, och det ser vi också, säger Fredrik Wenell.

 

Läs även: Barn får rätt till andlig utveckling

 

En av utmaningarna handlar om hur man ser på begrepp som andlighet.

– Förståelsen av vad andlighet är skiljer sig mellan olika grupper. Här finns en del att göra. Det blir inte minst aktuellt när man tittar på vårt mångkulturella samhälle.

Är andlighet något som en individ besitter, eller är det något som en religion besitter? Finns andlighet så att säga inom en individ, eller står den att finna i en religion? Vem har rätt till barnens andlighet? Föräldrarna eller barnet? Det finns många frågor att reda ut, menar Fredrik Wenell.

– I en västerländsk protestantisk tradition tenderar vi att betrakta andlighet som en inre disposition.

Detta gäller dock inte i alla kulturer. Den olika syn på andlighet som finns kan resultera i olika sätt att se på sådant som att bära slöja, att omskära barn och så vidare.

– Det finns krockar här. Men det är jätteviktigt att man nu sätter barnen i fokus. Den baptistiska kyrkan, som jag tillhör, har länge hävdat att det är barnen själva som ska uttrycka sin tro. Barnkonventionen säger att man ska ta hänsyn till barnets ålder, och det är väldigt positivt.

 

Läs även: ”Barnens bästa” inte tomma ord

 

Det behövs också mer arbete när det handlar om skapa en instans dit barnet kan vända sig när det gäller överklaganden. Någon sådan instans finns inte i dag.

– Om barnet inte kan överklaga riskerar lagen att bli tandlös. Men vi ser att barnets rättigheter totalt sett har stärkts genom att den här lagen nu blir svensk lag, och det är enormt viktigt, säger Fredrik Wenell.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020. Beslutet splittrar Alliansen. Kristdemokraterna och Liberalerna röstade för medan Centerpartiet, Moderaterna och även Sverigedemokraterna röstade mot.

 

 

 

 

 

 

Annons
Annons